Hej McNuz.
Åsikterna går isär huruvida tömda yngel förlorar, eller i varje fall försvagar, sin munruvarinstinkt. Här kan du läsa lite mer:
http://web2.ciklidbladet.se/forum/showthread.php?t=50870
Jag är för att få fram yngel på naturlig väg. Jag tror att ett yngel som missat den tidiga präglingen tappar sin instinkt och ofta behöver 4-6 lekar på sig innan det fungerar. Det är det ena argumentet. Det andra argumentet är att jag förespråkar hobbyfolkets strävan efter att skapa ett stycke biotop hemma i vardagsrummet där vi efterliknar naturen så mycket vi bara kan. När vi lyckas med det strävandet får vi belöningen i form av fiskar som trivs och fortplantar sig och tar hand om sina yngel på ett naturligt sätt.
Jag är däremot motståndare till att låta pengarna (eller tävlingsinstinkten) styra så att vi bara strävar efter att få fram så många yngel som möjligt. Låt "naturen" reglera så de starkaste ynglen klarar sig, vi behöver inte ynglen för att få mat eller kläder på kroppen.
Varför har vi akvarier? Varför har vi olika bakgrunder och inredning som försöker efterlikna fiskarnas naturliga miljö i så stor utsträckning som vi förmår om vi sedan ska "fuska"? Själv sitter jag på en stam Duboisi som jag köpt "ärligt", dvs säljaren vet och har berättat att deras VF föräldrar är tvångsspottade. Jag valde ändå att köpa dem för att de har extra kvalitéer. Nu räknar jag kallt med att få vänta ut ett antal misslyckade lekar i hopp om att deras instinkter vaknar till liv igen (jag har bl a en hona som misslyckats tre gånger).
Jag orkar inte avsluta med att "det här är bara min åsikt". Jag hävdar nämligen att jag har rätt och mina meningsmotståndare har fel (oavsett hur professionella de anses vara). ;-)