PatrikMalmo
För hemmaakvarium där vattenbytet kan vara en del av akvariefascinationen och ett sätt att kolla läget på karet så väljer jag själv det enklaste: mina hemmakar kör jag enligt steg 1, bra filtrering (stor filtervolym), bra snurr på vattnet och vattenbyten. Har man enbart några kar i sin bostad och vill ha ut mesta möjliga tid att kolla på fiskens beteende räcker det långt. En princip jag gillar är att det ska vara lättskött och inte behöva hamna så mycket vatten på golvet - det är egentligen mitt främsta argument mot större block av blå filtermatta. Svåra att hantera när man behöver göra det, slabbigt och jobbigt att rengöra. Mindre kuber är enklare. Till mindre kar har jag en förkärlek för Tetra-billimodeller av filter - sanslöst enkelt att lyfta av filtermaterialet och rengöra utan slabb, och ytan i akvariet är alltid kristallklar.
Tonys råd till BTN-kar är utmärkt - i med så mycket filtermaterial man har råd med bakom bakgrunden och slamsug botten bakom vid behov. Den mesta skiten samlas där. Filtermaterialet behöver knappast rengöras, bara sköljas av lite kvickt i akvarievatten. Förfiltret rengöres ordentligare någon gång i månaden eller när man märker att det går "trögare". Enligt "enkelt att sköta" principen kan man med fördel använda något som inte alls kloggar igen, t ex biobollar i stormaskiga nätkassar. I princip underhållsfria och väger knappt något mer som blöta än som torra. Alla som lyft en igenkloggad 50x50x10 cm blå filtermatta vet att motsatsen gäller för den... men visst, vill man kombinera akvaristik och träning, go for it!! ;)
Som jag skrev innan, man kommer mycket långt med detta. Vill man experimentera för att det är skoj, så shoot!!
Jag gillar att ta reda på saker och ting, så därför har jag kommenterat lite saker jag funderat över. Vad gör ett filter egentligen, är en fråga jag lurat på.
Hilsen,
P
johnny-99
Bra jobbat Patrik, en härligt pedagogisk redogörelse av filtrets funktioner i ett akvarium. Det där att det förekom fungerande denitrifierande filter för akvarium visste jag inte.
En liten fråga: Du skriver att det framför allt är vanligt med denitrifierande inom saltvattensakvaristiken. Nu för tiden kör ju så gott som varje saltvattensakvarist med skummare. En sådan borde ju fylla samma funktion och avlägsna nitrater i vattnet. Har systemet med skummare ersatt de denitrifierande filtren eller finns det skillnader i funktion så att folk använder båda?
Erik
PatrikMalmo
johnny 99,
en skummare är något helt annat, men slår främst mot kvävet. Tricket med en skummare är att man tar bort ämnen redan innan de förvandlats till giftiga kväveföreningar som ammonium/ammoniak och nitrit.
Många proteiner och andra ämnen som omvandlas till kväveföreningar om de är kvar i karet, har enkelt uttryckt "förmågan" att fastna på olika ytor, speciellt kontaktytor mellan luft och vatten. I våra sötvattenskar kan vi ofta se en hinna på ytan, där det bland annat finns en hel del sådana proteiner, men även annat. Biofilm är en mer vetenskaplig term, men den kan även hänvisa till det "slamlager" av alger, bakterier och annat som vi också får på inredningen. Om jag kopplat det rätt. I vilket fall är det precis där som skummaren kommer in i bilden, då den sanslösa mängd små luftbubblor som bildas i saltvatten "suger upp" en massa skadliga ämnen innan de blir ännu mer skadliga, och lämnar dem i en skumkopp utanför systemet.
Nästan hela grejen med all filtrering bygger på att få bort kväve i olika former. För saltvattensnissarna är detta viktigare, eftersom de firrarna är känsligare. Förenklat har saltvattensnissarna en skummare för att "skumma bort kväve" innan det blir ammonium/ammoniak av det. Efter det kopplar man in effektiva nitrifierande/syrerika filter för att snabbast möjligt omvandla giftig ammonium/ammoniak till det minst giftiga nitratet. Efter det kommer ett denitrifierande/syrefattigt filter för att ta hand om eventuellt nitrat. Där är hela kvävecykeln beskriven och utnyttjad. Alla saltvattensnissar har inte "hela systemet", det finns en del andra trick att ta till för att skapa biologisk balans i ett kar.
Skummare är klart effektivast i saltvatten, men kan i en del fall faktiskt också funka i sötvatten. Jag lämnar förklaringen därhän, eftersom jag inte tror att sjöciklidfantasterna har någon större nytta av skummare, speciellt inte i enskilda hemma-akvarier. Det är knappast lönt att trixa med sådant i enskilda kar, om man inte är vansinnigt intresserad av att experimentera. Kostar betydligt mer än det smakar.
Hilsen,
P
anli
Hm, denna tråd fick mig att fundera lite. Har ett större kar projekt pg, där vattenvolymen blir ca 4000 liter. Tanken kommer att stå ganska svalt (garage) men isoleras och värms upp. Ser framför mig att vattenbytena kan bli kostsamma i längden om tempererat vatten måste användas.
Dessutom måste jag koppla en slang genom hela källaren för att göra vattenbyten, kan jag minska på dessa tillfällen vore det mumma.
Att på nåt sätt få bort/minska oönskade rester (nitrat m.m.) i det stora externa filter som skall konstrueras . Har haft tankat om att plantera mangrove i en "filtertunna" tex :D... kanske oeffektivt?
Skummare kanske är ett bättre alternativ.
Ge mig gärna lite råd och tips, då jag snart kommer att gå i en förberedande designfas.
daniel_i_malmo
anli
Att på nåt sätt få bort/minska oönskade rester (nitrat m.m.) i det stora externa filter som skall konstrueras . Har haft tankat om att plantera mangrove i en "filtertunna" tex :D... kanske oeffektivt?
Att låta växter ta upp oönskade ämnen kan vara effektivt. Jag skulle dock tro att just mangrove inte är så effektivt, det är nämligen en ganska långsamt växande art. Välj en snabbväxande art i stället.
Ceratopteris, flytormbunke, är en art som sägs vara mycket effektiv på att ta upp kväveför(or)eningar. Fördelen med växter som har blad ovanför vattenytan är att deras tillväxt inte begränsas av vattnets eventuella brist på koldioxid.
Själv har jag använt mig av krukväxten gullranka, vars rötter jag låter växa ner i akvariet.
Men det finns ju andra anledningar att ha mangrove. Jag har själv fyra mangroveskott i ett litet akvarium med körsbärsräkor. De har inte börjat växa något nämnvärt ännu men jag inbillar mig att det kan bli riktigt tufft med tiden.
För övrigt vill jag också berömma Patrik för hans engagemang och mycket pedagogiska inlägg i den här tråden!
PatrikMalmo
anli,
en filterlösning till ett 4000-liters kar är en klar utmaning. Jag har själv aldrig haft ett så stort kar, men pysslar just nu med ett odlingssystem med centralfilter, om ca 6000 liter totalt. Utifrån det samt lite annat kan jag spåna lite.
Jag misstänker efter läsning av tidigare inlägg att det handlar om ett SA-kar, med många stora firrar. Sant? Antar även att du vill ligga på ett pH under 7 och ha hyfsad cirkulation i vattnet, samt minimera skötseltiden till förmån för att spana in "bjässarna"?
Minst en, men helst två, vattentunnor om ca 200 liter vardera hade jag kört som filterbehållare. Kostar inte mycket i inköp och håller vatten verkligt bra. Innan vattnet går igenom tunnorna behövs någon form av förfilter - vi snackar stora firrar, tung belastning på karet (antar jag) och mycket foder, och därmed mycket konkret skit, för att tala klarspråk.
En möjligt lösning är att sätta en 10-liters hink med många borrade hål i vid nederdelen, samt med finare filtermaterial + torv i, i varje tunna, och låta inloppsvattnet gå in där. Den mesta skiten fastnar i förfiltret, och om tunnorna innehåller t ex biobollar så kommer resterande skit att passera rakt igenom tunnorna. Vattnet som går ut ur tunnorna kan man samla upp i en sump, modell större, med två fack (kräver ett fett breddavlopp från själva karet, men i allafall - rekommenderar minst 50 mm som breddavlopp). I sumpen kan man sätta ett "efterfilter", även det med finare filtermaterial, där resterande skit fastnar. Från sumpen (i kammaren efter "efterfiltret") pumpas klarvattnet upp till karet igen.
En skummare tror jag inte på i ditt fall. Du kör (antar jag) större firrar som ger mycket konkret skit. I stället för att skumma bort lösta föroreningar, så tror jag det är bättre att satsa på att få väck den rent konkreta skiten så snabbt det går - då slipper den ju ligga i karet/filtret och lösas upp innan den skummas ut. Firrarna hjälper till i ditt fall då de gräver en del och ser till att skiten alltid är i rörelse. Kan hjälpa till om du dra ett av utblåsen från ett starkt filter längs botten - den skit som då virvlas upp av firrarna hålls i rörelse, för att så smånigom samlas in i något slag förfilter.
Ett alternativ/komplement är att placera en 10-litershink i själva karet. Hinken är preparerad som ovan, med en massa hål i botten/längst ner på sidorna och är fylld med finare filtermaterial samt torv. Koppla på en powerhead av Guds nåde som skyfflar in vatten i hinken, och sätt en PET-flaska med attans massa hål i som skydd på insuget. Den skit som med hjälp av grävande firrar och övrig cirkluation virvlar runt i karet (antar också att du har en schysst cirkulationspump utöver powerheaden av Guds nåde) kommer förr eller senare att sugas in i hinken och fastna där.
Det jag är ute efter är någon slags "förfilter" eller "uppsamlare" av den rent konkreta skit som bildas av större firrar. Borde räcka långt att rengöra "förfiltren" med täta/jämna mellanrum.
Om det funkar med växter i karet är flytväxter (som Daniel skriver om), ett mycket bra komplement som ammoniumsugare. Komplettera bara med lite microgödning då och då, så kommer växterna att växa som tokar. Alternativt/samtidigt kör du växter som gullranka, Philodendron-arter och/eller Fredskalla/Iris i filtertunnorna/karet. Ger efter ett tag väldans tjusiga rötter som klär vilket SA-kar som helst.
En mer spejsad, men skoj, idé med växter som filter finns i boken "Det levande akvariet". Limma ett extra kar med stor bottenyta men låg höjd, förslagsvis 1x1 meter men ca 15 cm högt. Limma ett gäng väggar i detta kar så att vattnet tvingas gå i S-form hela vägen genom karet (borde gå att få in ca 9 "böjar"), och placera karet ovanför det stora karet. Sätt valfria växter i krukor längs hela vägen av växtfiltret (alternativt använd flytväxter) och fläska på med ljus ovanför. Använd en bra pump för att köra upp vattnet till växtfiltret.
Nå. Vet inte om detta spåneri gav dig några uppslag, men det är som jag tänker kring ett kar av den sizen. Jag tror det du ska satsa på är att på något sätt samla upp mestadelen av den rent konkreta skit som bildas, och tvätta ur de filtren med jämna/täta mellanrum. Att komplettera med en del för biologisk filtrering är slugt och förmodligen väldans bra, men det vore troligen gött att undvika skötsel av den avdelingen. Tanken är att mycket vatten ska gå igenom den biologiska reningen, men mekaniskt så "rent" vatten det går.
Hilsen,
P
anli
mycket tack Patrik, jag skall verkligen vårda ditt utförliga svar! Och din iakktagelse är korrekt.. stora firrar och mycket skit. Skall först koncentrera mig på karbygget, men senare kommer jag nog starta en egen ny tråd när det kommer till funderingar kring det ultimata filtrerbygget
PatrikMalmo
anli,
okiedokie, det är rätt fräckt med 4000-liter vatten - men många filterlösningar finns det. Klura och återkom - jag har inget facit, bara en del tankar.
Hilsen,
P
deelay
PatrikMalmoanli,
pysslar just nu med ett odlingssystem med centralfilter, om ca 6000 liter totalt.
Farligt farligt men härligt härligt. Sånna lösningar kan ibland bli en dyr historia... personligen föredrar jag automatiska vattenbyten men med separata filtersystem i varje burk eller delat på max 2-3 burkar pga att åker man på något skit som man inte har kontroll på så kan det bli en dyr historia annars.
panna
Hej PatrikMalmo. Har gått och klurat men vilken fördel har man med syrefattiga filter? Om det bra så har jag planerat en del. Just nu har jag bra snurr och mycket filtermatta, mycket syre. Går det att kombinera? mvh. Jouni
PatrikMalmo
deelayFarligt farligt men härligt härligt. Sånna lösningar kan ibland bli en dyr historia... personligen föredrar jag automatiska vattenbyten men med separata filtersystem i varje burk eller delat på max 2-3 burkar pga att åker man på något skit som man inte har kontroll på så kan det bli en dyr historia annars.
Jorå, det har redan sprungit iväg en hel del pengar och arbetstid. Finns både för- och nackdelar med alla kar sammankopplade liksom med karen åtskilda. Rätt många specialare i anläggningen som kan motverka sjukdomar och alla kar går att koppla från anläggningen om jag vill/behöver. Helautomatiskt vattenbyte är det i vart fall, så bara jag har dragit om några kopparrör är det bye bye vattenbytestid... ;) Har egentligen alltid drömt om något sådant - ha en mysfåtölj bredvid karet där det sitter en kran i väggen. Öppna en kall pilsner, mysa ner sig i fåtöljen, vrida på kranen med en loj handrörelse - och byta vatten. Med anläggningen kommer jag inte ens att behöva vrida på kranen. I gengäld får jag inte plats med en mysfåtölj. Alltid är det något...
Jouni,
fördelen med ett syrefattigt filter är att du minskar nitratet utan att byta vatten. Går utmärkt att kombinera med bra syresättning, bra snurr på vattnet och filtermatta. Det är bara inne i det denitrifierande filtret som det ska vara syrefattigt. Som jag skrivit innan är det överkurs och kanske lite väl mycket trixande för ett enskilt akvarium - men gillar man att experimentera så är det skoj. Kör du igång ett sådant filter, så var beredd på att du kan få en nitritspik i uppstarten. Rekommenderar det inte heller om du har växter i karet, nitrat är finfin gödning för växter. Har du inte växter i karet är en enklare lösning att minska nitratet att stoppa i lite växter och börja göda med lite micro-gödning, t ex Tropica Master Grow eller PMDD (billigare).
Ett annat skoj alternativ som jag är förvånad över att inte fler ciklidioter kör med är att koppla ihop två burkar, där en burk innehåller ciklider och den andra burken innehåller växter. Ciklidburken kommer att gynna växterna och växtburken kommer att gynna cikliderna. Ett växtfilter, helt enkelt.
Hilsen,
P
Helenai
Väldigt bra genomgångar av biologisk transformering av ämnen i akvatiska system. Tack!!
Idén med växtkar kontra växtfritt kar med vattenutbyte emellan kanske jag provar! För svartvatten och växter... Som det är nu är det varken eller i båda baljorna.
Och filtersystem... Ja, det kan man fundera mycket på!! Jag har enkla system i karen med filtermattor + javamossa som "aktivt" förfilter. Störs dock av att när jag ska in där och greja vimsar det lätt in fiskar medan jag håller på med filtermattan delvis "utfälld". Svårt att veta om de är ute igen eller inte.
Modellen med växter ovan vattnet där vattnet rinner i sick-sack är väl utprovad och lär fungera bra. Oxå en modell jag återkommer till i mina egna filterfunderingar. Eftersom mina kar står nedanför vardagsrumsfönstret skulle kanske ljuset där räcka till?
PatrikMalmo
Helena,
svartvatten kan vara lurigt att hitta verkligt bra filterlösningar till. Nitrifierande bakterier trivs helt enkelt inte särskilt bra i pH under 6,5. Nu går det ju att köra svartvatten med högre pH, men frågan blir lite vad man vill. Kan även vara svårt att hitta växter som funkar verkligt bra i pH under 6,5.
Det där med firrar som kommer in bakom filtermattorna är ytterligare ett av mina argument mot mattor, fast jag inte har tagit upp det hittills. I vår tidigare lokal satt det luftdrivna blå filtermattor på kortsidorna i nästan alla kar, och tills vi kom på att sätta nät framför luftutblåset gick det faktiskt ner en hel del fisk genom luftrören till pyttekammaren bakom. Varken Corydoras eller Malawis verkar ha något som helst problem med verkligt bra fart på vattnet, med tanke på att det var bra drag i luften. Ancistrus och liknande malar kan man ju enklare koppla att de kan krypa ner överallt. Nu verkar ditt problem vara att de kommer in bakom när du trixar med filtret, så där får du allt skylla dig lite själv... :)
För övrigt var det svårt att hitta bra nät att sätta framför luftutblåset. Är de för finmaskiga så stoppar de rätt effektivt upp luftblåset. Nät med grövre maskor kloggade igen hyfsat snabbt, de finmaskiga ännu snabbare. Blev liksom ytterligare en sak att hålla koll på, och som kändes onödig när det finns andra filterlösningar att ta till.
Malawi-janne kör ju denna modellen med framgång, men då är det automatiskt vattenbyte inblandat - det hade inte vi. Många Corydoras-arter klarade i vart fall inte skit-ackumuleringen i och bakom filtermattorna, även om man bytte verkligt mycket vatten (pratar 50 procent ett par gånger i veckan). En hel del fisk strök med i sådana tester, så det var bara att bita i det sura äpplet och göra rent filtermattorna med jämna mellanrum (jepps, det var ändå grövsta modellen). Därifrån kommer mitt agg mot stora mattor på kortsidan - de är rent ut sagt jäkliga att göra rent. När man väl plockar upp dem så håller de inte heller kvar skiten, utan allting virvlar runt i karet. Med de känsligare Corydoras som gick i lokalen ersattes filtermattorna snabbt av andra filter. Funkade inte alls med filtermattor på kortsidan för dem. Apistos eller andra dvärgar testade jag inte ens i de karen, tyckte inte det var lönt. Till de Tanganyika och Malawis vi hade där så funkade dock mattorna hyfsat bra, med undantag för om det var växter i karet. Växter och en tjock matta på kortsidan rekommenderar jag inte alls - det är att be om problem (det var iof rätt mycket växter i några kar).
Nå, ursäkta utbrottet... det där med att odla växter på sump som filterlösning borde funka väldans bra om du har ett vardagsrumsfönster att tillgå!! Limma ihop ett kar som får plats i fönstret (om brädan håller) och kör Echinodorus, vettja!! Finns flera arter som tål lite torrare luft (har själv kört E. grandiflorus på fönsterbräda ett rätt bra tag). En del Crypts funkar säkerligen utmärkt där också, och blir ju inte lika stora. Bägge växttyperna kommer att blomma finfint - helt övertygad. Du kan då också köra ett "sandfilter/infiltrationsfilter" i det extra karet med växter. Som botten-/växtsubstrat så säljer Janne Wester (Södermalms Akvarieaffär) ett special-växtgrus av bränd lera som inte är särdeles tungt och inte heller alltför dyrt. Innehåller en massa microämnen som förenklat sagt ligger bundna i gruset tills växterna behöver dem. Liknar små leca-kulor, men är röda istf bruna samt att det sjunker. Ger säkert en fin grogrund för både nitrifierande och denitrifierande bakterier. Där pratar vi filter a la vattenverksmodell!! ;)
Hilsen,
P
calle-hallabro
För att spinna vidare på denna tråden kommer mina funderingar.
Ska sätta upp ett 375L kar som ska delas i tre kuber och ett discuspar i varje.
Har tänkt att bottenborra varje kub och via ytvattenavrinning (ev sätta en fin filtermatta på röret som finfilter) leda vattnet till en 100L stor droppfilter platstunna som jag har tänkt att fylla med lite makaroner i bottnen och ca 80% biobollar.
Vattnet ska jag stila över detta.
Det ska väl vara så lite vatten som möjligt i detta droppfilter väl, menar att det ska inte stå vatten i ett droppfilter?
En pump kopplas på utloppet och pumpar upp vattnet till karen där det kommer vara en reglerkran till varje kub(för att kunna stänga av ett ).
Som jag har uppfattat detta så pratar vi i detta fallet syrerikt filter.
Vad bör cirkulationen vara för att filtret så fungera bäst?
För discus behöver ju inte mycket cirkulation.
Kommer denna delen att funka så?
För att kunna minska på vattenbyterna så kan man ha ett syrefattigt filter.
Hur bör detta vara konstuerat i mitt fall?
Kan jag sätta detta i serier med det stora, eller kan jag i min 100L tunna lycka att få båda typerna av filtrering?
Har ett Eheim 2250 liggans, kan detta på något sätt fungera som filter för syrefattiga bakterier? Om ja, vad ska jag ha för filtermaterial i detta ?
En av orsakerna till att vilja koppla ihop tre kuber är för att lättare få andra par i lek om ett börjar Hormonerna sprids i vattnet.
Fungerar detta så kan jag tänka mig att bygga ihop flera kar i framtiden för att göra det bättre och på så sätt kunna minska på vattenbyterna (gör väldigt mycket idag).
Tacksam för konkretat råd.
//Calle
PatrikMalmo
calle,
din lösning kan funka både bra och dåligt beroende på vattenvärdena, främst pH. Nitrifieringen minskar kraftigt/försvinner helt från pH 6,5 och nedåt. Vid verkligt låga pH-värden får man lösa filtreringen på annat sätt, men där är jag ännu bara på experimentstadiet, så jag vill inte ge några råd där. Tunnan lär bli syrerik i vart fall. På botten måste det finnas en "sump" där vattnet samlas för att sugas upp till karet igen, men största delen av filtret ska det inte stå vatten i, helt sant.
En liten utvikning om syrefattiga filter: alla filter, inklusive droppfilter, funkar också denitrifierande - fast långt de flesta i så liten utsträckning att det knappast spelar någon roll. Får återkomma om hur denitrifierande bakterier påverkas av pH, det har jag inte i huvudet. Personligen hade jag satt ett denitrifierande filter direkt från karet och låtit det vattnet gå in i tunnan för att syresättas innan vattnet går tillbaks till karet.
Med lite mecklande med vattengenomströmningen så kanske ett Eheim-filter kan funka mestadels syrefattigt, men jag tycker personligen att det verkar som en dålig lösning. Ett syrefattigt filter ska gå långsamt och stå mörkt. Annars behöver denitrifierande bakterier "bara" en yta att sitta på, så till filtermaterial väljer man samma saker som för syrerika filter så att man får så stor yta som möjligt.
Jag vågar inte ge särdeles många råd kring discus-filtrering då jag aldrig pysslat med discus. Har en del funderingar kring vad som skulle kunna funka, men ska testa en del själv först, så får jag återkomma. Räkna inte med att det går fort bara...
Hilsen och lycka till!!
/P