Kjell FohrmanI sjön ser fiskarna skillnad direkt och en blå röd zebra-hane tillåter inte en annan hane av samma art att komma inom sitt revir, medan däremot den andra "identiskt" blå hanen tillåts göra det. Honorna kan också skilja de bägge hanarna åt.
Fler tankar på ämnet...
Jag tror inte naturen är speciellt svart och vitt som du säger. Vad jag har förstått finns mängder av "gråzoner" i naturen där hybridisering sker hela tiden. Fiskarna från denna gråzon (eller intermediär) kan då få karaktärer mot ett håll, genom genernas slumpmässighet), vilket gör att nästa generation får lite större chans att para sig med en fisk som ligger närmare en "ren variant" och så vidare. Tillslut sprids ju generna från gråzonen hela vägen in i de "rena" varianterna åt båda håll, vilket på så sätt försvårar artbildningen eftersom genflödet då finns hela vägen genom.
I naturen väljer oftast djur att para sig med något är så lika som möjligt (det hette nått speciellt som jag inte minns), MEN det finns mängder med barriärer som kan försvåra detta, vilket gör att de väljer andra varianter som inte är så lika som de skulle föredragit. En barriär skulle exempelvis kunna vara att en svagare fisk inte kommer in i ett revir av sin egen typ och då kanske väljer att para sig med en liknande variant där reviren inte är lika hårt bevakade. Detta händer varje dag, varje sekund. Miljoner djur har säkert hybridiserat naturligt medan jag skriver dettta inlägg. Usch, sikken tanke ;)
Du skriver att inte en hane "tillåter" en annan etc, men vad händer om den är för svag och tvingas släppa in någon han inte vill? Det går heller inte att se detta som enstaka fall utan måste ses i ett perspektiv på kanske miljoner individer, hundratusentals revir, tiotusentals generationer och kanske en period på 10,000 år... Visst kommer det ske hybridisering genom hela leden då?! Även vid Minos Reef? Eller?
