matekOk tackar för svaret. Bara så att jag förstår; Menar du i din slutkläm att grunderna för att kalla fiskarna för olika arter är baserad främst på skillnader i utseende eller genuppsättning eller spelar möjligen geografiska barriärer en stor roll?
Hej igen
Forst, jag har lagt upp en liten text i FAQ-en
http://www.ciklid.se/faq_artikel_visa.asp?NR=712
Det finns ett stort gang artbegrepp. Lever tva fiskarter pa samma stalle utan att dela genpool (de kan korsa sig lite da och da, men inte mycket), da ar de definitivt olika arter. Det blir mer bekymmersamt om de endast klyvs av en geografisk barriar. Historiskt har man dar gatt pa utseende, och gener, men i princip racker det ju med en gen som gor att de inte parar sig med varandra for att de ska vara olika arter. Det viktiga ar alltsa inte om de KAN para sig utan om de GOR det i naturen.
I praktiken sa ar fiskar som ar genetiskt skilda fran varandra och delar en "gren" pa slakttradet samma art. Manga som beskriver arter anser att detta ar artbegreppet som ska anvandas (de pysslar ju med dessa trad).
Folk som jag som forskar pa mekanismerna anser forstas att dessa mekanismer ska vara centrala i artbegreppet (vi pysslar ju med dessa mekanismer).
Slutligen: Trots att geografiska barriarer med storsta sannolikhet ar den viktigaste arbildande processen sa ar de knepiga for artbegreppen. Sarskilt for det som jag foredrar.