robjo
Har i dag ett 222L med tangayika (troffe yngel, + marlieri) bottenmaterial engelsk sjösten. Där växer växterna hur bra som helst, nästan för bra (Cryptocorone, Anubia, vallesineria)
I mitt 540 med Rådasand, med troffar, och anubia, vallesineria, där multnar don bara bort. Samma gäller mitt 720 med troffar och anubia, vallesineria och cryptocorone.
Anubia´n växer väl så där i dessa bägge kar, men vallesinerian bara tynar bort, men cryptocoronen växer hyfsat i 720 burken.
Ska sägas att i 222l burken sitter "bara" ett Aquarelle, och i dom övriga karen betydligt bättre belysning, 540 två rör, 720 fyra rör.
Det ända som skilljer dessa burkar åt är höjden 222L 45 högt, resten 60 högt
Kan någon förklara detta fenomen.
Jaja jag vet att dom flesta inte tycker om växter i troffeburkar, men jag tycker det ger ganska mycket.
Lagom är bäst....
/Robban
Mike_Noren
Fråga: tror du det kan vara så att det finns mer näring i 222'at? Matar du kanske det karet hårdare?
Just Vallisneria vet jag inte har några problem med råda-liknande sand, men den gör av med rätt mycket näring, särskilt i bra ljus.
En annan sak är ifall du saltar vattnet i de stora karen. Många växter, däribland Vallisneria, klarar inte salt.
robjo
Matar inte mer än vad som behövs, alltså olika i alla kar. Jag saltar inte i något kar.
Jag funderar på att dra ner belysningen i 540 och 720 karena, men samtidigt säer dom flest att mycket ljus är bra..
/Robban
imported
För mig är det tvärt om, i de kar med råda sand och lite större kantig sten växter det hur bra som helst därimot i karen med engelsk sjösten är det hopplöst att få det att växa.
PatrikMalmo
Inne på Mikes linje, med att näringsnivåerna skiljer. Rådasanden är väl "tätare" än engelsk sjösten, så det ackumuleras inte lika mycket skit i botten. Göder man då inte med någon tilläggsgödning så kan bottenlagret vara bättre för växternas del med engelsk sjösten. Om det inte är verkligt fin fågelsand som är extremt kompakt eller väldigt grovt grus så ska växter kunna funka i många olika bottenlager - variationer i bra/dålig tillväxt förklaras nog bäst med skillnader i näringsnivåer. När det gäller ljuset så kan man se det som en gaspedal - mycket ljus är full gas. Mycket ljus speedar upp tillväxten, vilket kan göra att en del näringsämnen tar slut och då stannar tillväxten av.
Hilsen,
P
Ola-Svensson
Den klassiska "fordomen" ar tvart om: Det vaxer daligt i Engelsk sjosten (vilket enligt myten skulle bero pa att det finns en massa kalk i den). Nu ar jag forstas skeptisk till allt som jag nu pastod.
PatrikMalmo
Ola Den klassiska "fordomen" ar tvart om: Det vaxer daligt i Engelsk sjosten (vilket enligt myten skulle bero pa att det finns en massa kalk i den). Nu ar jag forstas skeptisk till allt som jag nu pastod.
Ja, den myten kan vi avliva direkt. ;) Många växter trivs för övrigt med kalk i bottenlagret, Echinodorus och Vallisneria t ex. Själv trodde jag länge på att växter med stora rotsystem växte klart bättre i bottenlager med gödning nere i botten. Kör man med CO2 och gödning i vattnet så växer de precis lika bra om de flyter fritt. Stora rotsystem verkar ffa handla om att förankra växterna så att de står kvar när vattnet blir strömt. Sedan är det en helt annan femma att de växer snyggare om de är planterade i botten, och har man inte CO2 och göder så växer de ju bättre om de är planterade.
Hilsen,
P
Wilhelm
OT! OT!
Ola har klippt sig och bär slips! Ska han gifta sig? :) *-)
Ola-Svensson
Na, jag gifte mig forra sommaren. Kortet ar fran brollopsfesten.
Mike_Noren
Mitt intryck är att växter får större och tätare rotsystem ju finare sanden är, särskilt om det finns mycket organiskt material i sanden så det blir syrefritt. Jag har alltid antagit att växterna drar nytta av syrebristen nere i finsand och tar upp fosfat och annat godis som frigörs i syrefria miljöer via rötterna.
Bitvis baserar jag det på upptäckten att den marina växten Ålgräs över huvud taget inte klarar sig i akvarium om det inte finns syrefria zoner i sanden.
Mitt generella intryck är också att det brukat växa bättre i akvarier där jag haft finsand än i akvarier med grovt grus.
imported
Har i dag ett 222L med tangayika (troffe yngel, + marlieri) bottenmaterial engelsk sjösten. Där växer växterna hur bra som helst, nästan för bra (Cryptocorone, Anubia, vallesineria)
I mitt 540 med Rådasand, med troffar, och anubia, vallesineria, där multnar don bara bort. Samma gäller mitt 720 med troffar och anubia, vallesineria och cryptocorone.
Anubia´n växer väl så där i dessa bägge kar, men vallesinerian bara tynar bort, men cryptocoronen växer hyfsat i 720 burken.
Ska sägas att i 222l burken sitter "bara" ett Aquarelle, och i dom övriga karen betydligt bättre belysning, 540 två rör, 720 fyra rör.
Det ända som skilljer dessa burkar åt är höjden 222L 45 högt, resten 60 högt
Kan någon förklara detta fenomen.
Jaja jag vet att dom flesta inte tycker om växter i troffeburkar, men jag tycker det ger ganska mycket.
Lagom är bäst....
/Robban
Det är kanske inte så att det bara är de olika bottensubstraten som gett de olika resultaten beträffande växternas tillväxt..?
Det första jag fäster min uppmärksamhet vid är höjden på dina akvarier som du beskrivit...Anubian är väl egentligen en sumpväxt? Då är det lätt att förstå att de behöver ljus "hela vägen ner". Kanske lättare i ett lägre kar?(...även om du skrev att belysningen var "bättre" i de högre karen.)
Det är ju förstås en relativ fråga vad man menar med bra belysning då vissa växter (såsom en del cryptocorynes) är ganska ljusskygga och gärna vill stå i skuggan av andra växter eller t.ex under flytväxter.
Vallisnerian (antar att du syftar på spiralisen) som är en "äkta" submers växt vill ju iofs gärna ha "god" belysning. (och kalk som PatrikMalmo skrev.)
Det andra jag tänkte på var "näringsfrågan"... Alger gillar ju oxå näring som bekant och kan det vara på det viset att din "goda belysning" samt tillgång på näring gett algerna ett starkare fäste i de högre akvarierna?;) Om de drabbat och täckt växterna så kan det ju resultera i att de slutar assimilera med följd att de "tynar bort" som du skrev.
Slutligen, skiljer det mkt i temperatur mellan de tre akvarierna?*-)
Om du av någon anledning har högre temperatur i de högre akvarierna så skulle det kanske oxå kunna resultera i att växterna påverkas negativt!:^)
Lagom e ju bäst lr?:P
defdac
Jag funderar på att dra ner belysningen i 540 och 720 karena, men samtidigt säer dom flest att mycket ljus är bra..
Här är dina belysningsvärden ungefär om man räknar på 36 watts Aquarelle (75% reflektoreffektivitet och 0.2 Kd - har du olika typer av reflektorer?)
220 110x45x45 3300 lux, 62 mmol/m2 par, 37 mmol/m2 pur
540 150x60x60 3530 lux, 66 mmol/m2 par, 40 mmol/m2 pur
720 200x60x60 5297 lux, 99 mmol/m2 par, 59 mmol/m2 pur
Dessa värden blir *totalt* annorlunda beroende på reflektorer och vilket lysrör du använder.
Man märker att det är mycket svårt att bedöma belysningsmängd - som du ser är belysningsmängden nästan identisk i de två första burkarna förutsatt exakt samma typ av reflektorer, lysrör och täckglas och skitighet på rör och ålder på rör.
Jag tror inte du vill sänka belysningsmängden i varken 540-litraren eller 220-litraren. 720 litraren är påväg att eventuellt kunna hålla växter hyffsat rent teoretiskt... De två första är ett smått under om du får något att växa i faktiskt. Du kör på fisens mosse när det gäller ljusmängd och då får man ofta väldigt konstiga och oregelbundna resultat 8 )
defdac
A
Alger gillar ju oxå näring som bekant och kan det vara på det viset att din "goda belysning" samt tillgång på näring gett algerna ett starkare fäste i de högre akvarierna?;)
Alger klarar lägre näringshalter än alger.
Om de drabbat och täckt växterna så kan det ju resultera i att de slutar assimilra med följd att de "tynar bort" som du skrev.
Om alger täcker växter så betyder det att dom har tillräckligt med näring och ljus men inte växterna. Ett ganska bra bevis på att alger klarar lägre närings/ljusnivåer som jag sa tidigare.
imported
Jo defdac men enligt din hypotetiska beräkning så skulle ju 222-literskaret vara det sämst belysta!?! Och tydligen så är det ju just där som växterna trivs bäst...;) Dessutom så har ju olika växter olika ljusbehov!
Det bästa knepet för att få växter att växa bra är dock att prata med dem...:D Mvh/Andreas
defdac
A Jo defdac men enligt din hypotetiska beräkning så skulle ju 222-literskaret vara det sämst belysta!?! Och tydligen så är det ju just där som växterna trivs bäst...;) Dessutom så har ju olika växter olika ljusbehov!
Siffrorna är tydligen lite svåra att tyda för vissa =)
Allt under 80 mmol/m2 är brutalt lite, ungefär som att alltid svälta sina fiskar med någon flinga varannan vecka.
Detta betyder att det kan gå precis hur som helst - vissa klarar sig vissa inte.
Ola-Svensson
Lite off topic.
En hypotes som jag har ar att i manga mer eller mindre extrema situationer sa kan vaxter konkurera ut alger naringsmassig (japp ;))
Pastaende 1: Om naringshalterna ar noll sa finns det inga alger.
Pastaende 2: Vaxter overlever i destilerat vatten (med mineraler) langre an alger.
Pastaende 3. Om det ar destilerat vatten (men mineraler) den mesta av tiden men inte alltid sa plockar de stackars svaltfodda vaxterna upp all naring som pytsas i innan en algspor lyckas gro tillrackligt for att astadkomma nagot.
Jag har sakert tvarfel och mina studier ar induktiva och knappast deduktiva som manga av Daniels imponerande test (som akvarist ar jag induktiv, som vetenskapsman deduktiv).
Vaxterna jag skriver om ar javamossa (den basta pa detta), Valisneria, Cryptocoryne, Anubias och javaormbunke samt Iris, parasollsav och nackrosor. Alla exempel ar med eller utan mat och med en svag glodlampa eller utomhus i gassande sol. Det de har gemensamt ar att jag misstanker att de ar hyperoligitrofa (naringsfattiga) och i oligotrofa vatten finns fa alger. Andmat dor i mina akvarier, men Riccian verkar fixa det (landlevande Riccia lever i symbios med cyanobakterier, gor de inte?).
Jag sager inte att jag ar bra pa att halla vaxter. Jag ar snarare dalig pa att halla alger ;)
defdac
Ola
Pastaende 1: Om naringshalterna ar noll sa finns det inga alger.
Du kan inte få så låga näringshalter så dom är näringsbegränsande, ens med destillerat vatten. Speciellt inte vad gäller Cyanobakterier. När din utrustning på universitetet visar 0 ppm av alla näringsnivåer så är det ändå flera ppb som räcker gott för alger att åtminstoner överleva på.
Pastaende 2: Vaxter overlever i destilerat vatten (med mineraler) langre an alger.
Helt fel faktiskt eftersom alger utvecklar vilosporer som klarar en kärnvapenattack och blomma upp igen när växterna dött ut och skapat höga fina närinsgsnivåer 8 ) (överdriver såklart).
Pastaende 3. Om det ar destilerat vatten (men mineraler) den mesta av tiden men inte alltid sa plockar de stackars svaltfodda vaxterna upp all naring som pytsas i innan en algspor lyckas gro tillrackligt for att astadkomma nagot.
Nej växter klarar inte att ta upp så låga halter som alger klarar. Dör allt, inklusive alger, så ligger deras sporer och väntar på en trigger - typ syredipp när växterna förmultnar och bakterier börjar jobba på dom.
Att du inte har alger beror inte på låga näringshalter utan på höga stabila näringshalter som är tillräckliga för att växterna ska fotosyntetetisera och hålla en jämn hög syrehalt och en låg jämn ammoniumhalt...
Ola-Svensson
Ledsen Daniel men du har "fel" pa alla punkter. Dina pastaende ar kanske korrekta och relevanta i de flesta vaxtakvarier men inte applicerbara for vad jag beskrev/resonerade. Jag avrundar forovrigt 0.0001 till 0.
1. Klart att alger kan vara naringsbegransade. Vad har du fatt detta fran? Det bryter ju mot fysikens lagar.
2. Jag menar forstas bestand av alger, inte sporerna. Lagg en klump alger i destvatten och en vaxt. Vad finns det mest levande biomassa av efter en vecka, en manad? Jag har inte testat men jag tippar pa vaxten. Om du efter detta pytsar i naring sa har ju vaxten ett forsprang. Algen maste borja vaxa fran ett relativt satt fatal celler. Vaxten lagrar naring i sin biomassa.
3. Men allt dor ju inte. Vaxterna lever och algerna har vilsporer.
Din forklaring till varfor jag inte har alger stammer definitivt inte pa vissa av fallen. Jag foreslar ett experiment: Stall tva hinkar med vatten pa balkongen. Hall i lika mycket vaxtnaring. Stall ner en rejal planta vass i den ena. Kor bubbel i bada. Kolla var det finns mest alger efter en manad. Enligt ditt resonemang kommer det atminstone inte finnas mindre alger i hinken med vass. Jag vet att det ar fel och och det ar knappast for att det finns mer naring i den hinken.
Sedan ar jag ratt saker pa att jag oftast har laga stabila narimngshalter. Varfor vaxer annars inte andmaten?
Forovrigt sa har jag lange misstankt att dagslangden ar viktig. Vaxter fotosyntetiserar bara X timmar om dagen (4?) vilket gor att jag satter min timer pa 10. Det borde ge vaxterna ett battre lage eftersom att manga alger fotosyntetiserar dygnet runt. Men mina hinkar galler ju detta inte for.
Hur forklarar du att det finns mer alger i en eutrof sjo men knappast nagra (forutom kransalger) i en oligotrof sjo? Visst, det finns mer vaxter i en eutrof sjo ocksa, men det finns i princip inga alger i en oligotrof sjo.
imported
Hm... mkt intressanta uppfattningar här! Uppenbarligen så kan en del här avsevärt mycket mer än mig när det gäller växter och alger...:I. Vet dock ej om det hjälpt/hjälper robjo..? Algproblem är ju bara en möjlig orsak bland flera till dålig tillväxt hos växter. Allt är inte antingen svart eller vitt och det kan säkert ligga en hel del tyngd bakom ovanstående "herrars" tankegångar.
Ola, mig veterligen så stämmer det bra att alger fotosyntetiserar så länge de har tillgång till ljus samtidigt som växter har en mer anpassad dygnsrytm och slutar jobba efter en viss tid, ca 10-12 timmar. Problemet med "induktiv logik" är dock att det kan vara mkt svårt att se hela orsakssambandet... Vissa växter t.ex polysperman kan under goda förhållanden växa så bra att den "växer ifrån" algerna även om de ochså frodas kraftigt. Anubian som robjo har är däremot en växt som är mkt dålig (jämfört med andra "akvarieväxter") på att ta upp näring genom bladen vilket innebär att det hos den snarare är viktigt med ett välutvecklat rotsystem. Nu har jag inte robjos uppgifter men kan det vara så att hans bottenlager är tjockare i det mindre akvariet?;) rådasand vs engelsk sjösten kanske inte skall ställas emot varandra så som gjordes inledningsvis...
Mike_Noren
Jag tror "näringsbegränsning" är ett för vitt och ospecifierat begrepp. Nåt visst näringsämne är alltid begränsande, och vilket det är beror dels på tillgänglig näring men också på exakt vilken art av alg eller växt det är vi tittar på.
Jag tror också att det är rätt meningslöst att generalisera särskilt mycket över begrepp som "alger" och "växter".
Men skall man ändå generalisera är det min uppfattning att växter under stabila & för växten lämpliga förhållanden i kraft av sina "stordriftsfördelar" konkurrerar ut alger. Omvänt konkurrerar alger under fluktuerande eller för växten olämpliga förhållanden i kraft av sin snabba förökning (delvis för att det finns så många alger att det alltid är lämpliga förhållanden för nån av dem) ut växter.
Finns rätt näringsämnen i rätt proportioner så kör växten över algerna. Saknas nåt näringsämne växten behöver så kan nån alg använda de näringsämnen som finns, och kör över växten.
Min tro är alltså att det inte är näringshalten så mycket som näringsämnenas proportioner som avgör balansen.
Ta Olas andmat t.ex. - så länge de lider järnbrist kan de inte utnyttja de andr näringsämnena & konkurrera ut alger som inte är lika järnkrävande, men ge dem järn så kommer nåt annat ämne, kanske kväve, att bli begränsande, och därmed trycka ner kvävekrävande alger.
Dvs andmaten är näringsbegränsad i Olas akvarium, men inte av näring i största allmänhet, utan specifikt av järn.
När växtakvarister talar om att man inte kan näringsbegränsa alger, menar de att man inte kan göra det genom att reducera kväve, och med antagandet att alla andra näringsämnen finns i överflöd.
