Hagge
Hej!
Har sökt igenom forumet utan att hitta riktigt vad jag söker, någon tråd berör ämnet som hastigast utan vidare klargöranden, diskussioner. Har jag fel så hänvisa mig gärna rätt...
Den fundering jag har handlar om den vanligt förekommande filtertypen med en matta (ex 10ppi) bakom en bakgrund eller en filterkammare (ex. i glas) i hörnet av burken, och som drivs av ett (eller flera) pumphuvud. Man pratar ofta om filtervolym som ett mått för hur väl den biologiska processen -el. nitrifikationsprocessen kan fungera. Men torde inte filter"ytan" också vara väsentlig (förutsatt att den är tillräckligt tjock). Eller är det så att en större "yta" (för stor) ger ojämn genomströmmning och således är olämpligare av den anledningen? Kan det bli så att man då i delar av filtermaterialet får en miljö som mer liknar den i botten, dvs en mer syrefattig/syrelös miljö och att den ytan då är "bortkastad" med nitrifikationsprocessen som utgångspunkt!?
Exempelvis kan man ju ha samma filter"yta" i ett kar med en hörnfilterkammare som bakom en hel BTN, med skillnaden att filtervolymen är mycket större bakom bakgrunden
EDIT: För att förtydliga frågeställningen, utgå ex. ifrån två lika stora filtervolymer och samma pumpkapacitet. Är det bättre att ex. ta filtermattan som den är (ex 50x50x5) och spänna den i en båge i hörnet för att vinna i "filteryta", jämte att ta samma filtervolym uppdelad i flera mindre bitar (tjockare fast mindre "yta") i ex en filterkammare. Jag är medveten om att den egentliga "ytan" där bakterierna kan fästa är lika stor i bägge fallen och att man kanske borde använda ett annat uttryck än "yta", men ni förstår nog ändå vad jag menar, kloka som ni är!
Det kanske inte har någon större betydelse i praktiken, vilket jag själv tror, men jag vill höra er syn på saken! Vilka för och nackdelar ser ni?
Gasa på bara!
Hagge
Kom igen då! Skjut från höften om inte annat ;)
Det behöver inte vara vetenskapligt belagda grejer ni kommer dragandes med, era personliga åsikter, funderingar, erfarenheter och teorier duger gott åt mig
deelay
Filtermatta ppi10 mått 16x50x10 med 1000L/T genomströmmning ger en bra biologisk och partikel filtrering.
Det jag har märkt är det att om man vill att det ska bli riktigt riktigt kristallklart vatten är att genomdtrömmningen inte får vara för stark vilket är väldigt vanligt.
Cichlidaholic
Har denna lösning både i kar med hel bakgrund 200x60 och i Kar där jag kör pumpskallar i moduler. vattnet i en modul blir ju aldrig stillastående det är ju så att man nästan får strypa pumpen o se till att man har en säkerhet upptill så den inte går torr så där är det nog inga problem, det som kan bli problem är om du har som jag en stor BTN 200x60 och inte fyller upp hela utrymmet och får stillastående ruttnande vatten. Därför gäller det att fylla proppfullt.
Jag har inga problem med nitrit eller liknande o då rengör jag 1-2ggr per år.
Hagge
Filtermatta ppi10 mått 16x50x10 med 1000L/T genomströmmning ger en bra biologisk och partikel filtrering.
Det jag har märkt är det att om man vill att det ska bli riktigt riktigt kristallklart vatten är att genomdtrömmningen inte får vara för stark vilket är väldigt vanligt.
Är den 10 djup och 16 bred i filterkammaren, eller 10 bred och 16 djup? Det är den grejen jag egentligen reflekterat över vad som är bäst eller om det över huvudtaget har någon betydelse (så länge filtret är tillräckligt djupt/tjockt) ur ett biologiskt filter- perspektiv, sen kan det ju ha praktiska skillnader ur estetiskt och/eller underhållsmässiga perspektiv förvisso...
robjo
Min filterkammare ser ut så här 10ppi filtermatta 60cm hög 10 cm tjock 15 cm bred, bakom detta sitter 2 cirkulationspumpar på sammanlagt 2700 l/t, detta sitter i ett 540 kar och fungerar klockrent.
/Robban
Hagge
Min filterkammare ser ut så här 10ppi filtermatta 60cm hög 10 cm tjock 15 cm bred, bakom detta sitter 2 cirkulationspumpar på sammanlagt 2700 l/t, detta sitter i ett 540 kar och fungerar klockrent.
/Robban
9 liter i filtervolym således! min är liknande på mitt 540 som jag har igång, 60x10x13 = 8 liter, fast jag har en klenare pump på 1600 l/t . Jag har en på 3800 l/t men den använder jag inte för jag tycker det blir en sjuhelsikes fart av den...
Frågan är bara om denna volym kan uttnyttjas bättre (ur ett nitrifikationsperspektiv) genom en annan utformning?
MAkke
Den fundering jag har handlar om den vanligt förekommande filtertypen med en matta (ex 10ppi) bakom en bakgrund eller en filterkammare (ex. i glas) i hörnet av burken, och som drivs av ett (eller flera) pumphuvud. Man pratar ofta om filtervolym som ett mått för hur väl den biologiska processen -el. nitrifikationsprocessen kan fungera. Men torde inte filter"ytan" också vara väsentlig (förutsatt att den är tillräckligt tjock). Eller är det så att en större "yta" (för stor) ger ojämn genomströmmning och således är olämpligare av den anledningen?
Gasa på bara!
Läser du tyska? Hugg isåfall för dej på den här sajten:
http://www.deters-ing.de/Filtertechnik/Filter.htm
Tysk ingenjörsvetenskap tillämpat på mattfilter...
Mikael
Hagge
Tyvärr MAkke så är jag klen på tyska, men jag tackar iaf. för länken!
PatrikMalmo
Enligt min mening är den enskilt viktigaste faktorn vid filtrering (om vi snackar nitrifikation) att bakterierna får tillräckligt med syre. Ju mer syre, desto bättre nedbrytning. Det är därför som slammet "försvinner" i kar där man kör oxydator. Många pratar om filtervolym, och tja, jo, mja... det spelar väl någon roll, men med ett litet filter som alltid har tillräckligt med syre så kan man komma mycket långt. Oftast räcker det mer än väl, ffa i kar med sjöciklider - där är förhållandena för nitrifiering nästan maxade. Vill man att kvävet ska gå vidare till kvävgas så är större filtervolym bra, då kommer en del områden att klogga igen, bli syrefattiga och funka denitrifierande.
Jag ser din fråga som omöjlig att besvara, det är så många faktorer som spelar in. Jag ser i allafall ingen större skillnad mellan de två lösningar du funderat på.
Hilsen,
P
Hagge
Enligt min mening är den enskilt viktigaste faktorn vid filtrering (om vi snackar nitrifikation) att bakterierna får tillräckligt med syre. Ju mer syre, desto bättre nedbrytning. Det är därför som slammet "försvinner" i kar där man kör oxydator. Många pratar om filtervolym, och tja, jo, mja... det spelar väl någon roll, men med ett litet filter som alltid har tillräckligt med syre så kan man komma mycket långt. Oftast räcker det mer än väl, ffa i kar med sjöciklider - där är förhållandena för nitrifiering nästan maxade. Vill man att kvävet ska gå vidare till kvävgas så är större filtervolym bra, då kommer en del områden att klogga igen, bli syrefattiga och funka denitrifierande.
Jag ser din fråga som omöjlig att besvara, det är så många faktorer som spelar in. Jag ser i allafall ingen större skillnad mellan de två lösningar du funderat på.
Hilsen,
P
Håller med om att det är en syrekrävande process. Kanske det då ur ett nitrifikationsperpektiv skulle vara bättre att dela upp mattorna i sektioner med syresättning i vattnet däremellen? (till exempel bakom en BTN)...
Hur det än är tror jag också att ex en filtermatta i en filterkammare på säg 50x10x10 kommer att fungera olika i olika delar av den, draget fördelas inte jämnt beroende av hur igensatt materialet blir och vart pumpen suger ifrån osv. Då kommer det troligtvis att bli mindre skillnader i fördelning av ammonium/ammoniak i kväveprocessen i olika delar av mattan (om den är rejält stor) beroende av att vissa delar blir syrefattiga och andra inte, kanske detta är en fullständigt teoretisk tanke som ej har praktisk betydelse!? Lr är jag ute och åker skridskor med skridskoskydden på?
Denitrifikationen kan bilda nitrit och kvävgas av nitrat va!?
Min teori:
Borde ju bli jämnare "drag" på liten "yta" (mot akvarievattnet) där vattnet skall igenom (utgår från två lika stora filtervolymer) mattan, än med stor "yta" (mot akvarievattnet) där vattnet skall igenom. Jag antar att det är lättare att ha "kontroll" på processen med liten "yta", kraftigt drag igenom den istället för stor yta med svagare drag igenom. Dessutom tror jag att det finns en övre gräns när delar av mattan ej kommer att fungera som tänkt ur ett nitrifikationsperspektiv, alltså onödig "yta".... Har fått för mig att ju starkare drag genom mattan desto bättre nitrifikation med tanke på syresättningen om inte annat. Man kanske däremot får andra problem med för starkt drag, även om jag inte stött på sådana själv (vad jag vet)
Vad tror ni?
PatrikMalmo
Ur nitrifieringsperspektiv är jag övertygad om att det blir bättre om man delar upp mattorna bakom BTN och syresätter mellan mattorna. Sedan är frågan om du vill ha denitrifierande områden. Inte alltid en nackdel, men man får ha lite koll på vad det kan ställa till med. Denitrifikation omvandlar nitrat till nitrit och sedan kvävgas (som luftas ut), helt rätt.
Jag är inte helt med på hur du tänker i andra stycket, men om jag förstått dig rätt så lär det knappast spela någon roll. I vilket fall, draget genom filtret behöver inte vara särdeles starkt om det ingående vattnet bara är ordentligt syresatt. Handlar också om hur du vill att filtret ska fungera rent mekaniskt - ska det samla skit som du sedan lyfter ut ur karet, eller ska det skötas med minimal rengöring? För egen del lessnade jag mycket snabbt på stora blå filtermattor, de är ett helsike att göra rent om man inte har högtryckstvätt eller någon form av press. Utöver det så släpper de mycket skit tillbaks i karet när man flyttar dem.
Betydligt smartare tycker jag det är med ett någorlunda litet insug med förfilter som samlar skiten. Detta gör man rent _ofta_. Fördel att ha två olika förfilter i samma size - när det ska göras rent drar man bara ut det gamla och sätter i det extra. Det gamla rengörs sedan och så skiftar man igen vid t ex nästa vattenbyte. Materialet bakom står för den biologiska filtreringen och behöver knappt röras alls.
Hilsen,
P
Goran-A
Handlar också om hur du vill att filtret ska fungera rent mekaniskt - ska det samla skit som du sedan lyfter ut ur karet, eller ska det skötas med minimal rengöring? För egen del lessnade jag mycket snabbt på stora blå filtermattor, de är ett helsike att göra rent om man inte har högtryckstvätt eller någon form av press. Utöver det så släpper de mycket skit tillbaks i karet när man flyttar dem.
Hilsen,
P
Jag tyckte som du i början när jag skulle lyfta mina filtermattor ur kar med filterkammare, skiten åkte ut i karet ( en bedrövlig syn ). :(
Ett tipps som jag nu anv är att ställa en plexiglasskiva eller liknande framför filtret innan det lyfts ur karet. Ev skit som rinner ur filtret under lyftet stannar då kvar bakom plexiglasskivan för att sedan kunna sugas upp med slanghävert. Funkar kanonbra i samband med vattenbyte då vatten nivån är lägre. Filtret rengör jag oftast i badkaret med hjälp av duschmunstycket o kallvatten trots att jag har en högtryckstvätt.
/ Göran Xmas:)Xmas:)Xmas:)
Hagge
PatrikMalmo: jag vet knappt själv vad jag menade ;) Men jag tänkte nog som så att en filtermatta så placerad med en mindre "anliggningsyta" eller "insugsyta" mot akvarievattnet bidrar till att genomströmmningen blir jämnare fördelat i filtret, än det skulle bli med mostvarande filtervolym fast stor "insugsyta". Och jag tänkte då att det kanske riskerar bli syrefattiga/syrefria områden med en sådan "stor" konstruktion och att det i de områdena då blir en annan "miljö",annat pH osv. vilket då resulterar i andra biologiska processer än i övriga filtret...
Fördelning ammonium/ammoniak vet jag ej hur jag fick till men fördelningen av dessa i karet beror väl främst på pH i miljön (även om det även i basiska kar blir mest ammonium ändå som första steg i kväveprocessen vad jag förstått). Men detta kanske inte har någon praktisk betydelse oavsett det är riktigt tänkt eller ej... En del av den stora ytan blir inte nitrifierande som tänkt tänkte jag liksom (om den är FÖR stor)! Någonstans (minns ej källan och dess trovärdighet) läste jag också om filtermassor och att nitrifikationen bara skedde en bit in i materialet, men jag hittar det inte nu när jag funderar på detta....
Klart det skall vara minimal tidspillan på rengöring! Det är ju inte därför man har fiskar. Den matta jag har kört förr på mina kar (när jag hade ett gäng) och även använder nu är ppi10, 10cm tjock och i akvariets höjd samt 10-15 cm bred beroende av karets storlek. Detta tycker jag har inneburit väldigt liten rengöringsfrekvens faktiskt, däremot är de ju ganska "grisiga" när det väl är dags för rengöring, jag har dock kört med dubbla 5cm mattor så gör man ren din innersta så hamnar ju "skiten" i kammaren bara, värre med den yttersta.... Nackdelen tycker jag är att det tar ett bra tag innan dessa grovporiga mattor gör vattnet riktigt klart när de är nya och att de inte mäktar med det heller om man har hög belastning i kar med exempelvis ungdjur på tillväxt!
PatrikMalmo
Göran,
ett vettigt tips. Det jag ändå vänder mig mot är att det är en rätt stor procedur att göra rent filtret. Mattorna brukar bli rätt tunga med vatten/skit i, och det skvätter en hel del. Risken är att man drar sig för att sköta filtret om det är bökigt. Men, men - var och en salig på sin fason, ta inte detta som kritik. Bara min synpunkt på blå filtermattor.
Det är en fördel med jämnt flöde i hela mattan, enligt mig. Då kommer nitrifieringen att funka bäst. Hur flödet blir är ju kopplat till hur snabbt filtret kloggar igen på olika punkter, och därmed även kopplat till hur ofta man rengör det. Nu är oftast mattorna så stora att de är svåra att göra rent i akvarievatten, och gör man rent dem i kranvatten så dödar man samtidigt en hel del bakterier = omstart av filtret.
Nitrifieringen sker överallt, även på olika ytor i själva karet. Köper inte att det enbart skulle ske en bit in i filtermaterialet. Fördelningen ammonium/ammoniak har sällan någon praktisk betydelse, du vill ändå ha ett filter som tuggar i sig detta så snabbt som möjligt.
Hilsen,
P
Helenai
PatrikMalmö:
Hur utformar du förfilter för att minska trasslet med filterrengöring? *nyfiken*
Vad använder du för konstruktion och media för efterföljande biofilter?
Jag har blå filtermatta med samma probs som beskrivs ovan. Jag avskyr trasslet och vill gärna hitta en smidigare, miindre lortig lösning.
Vad gäller nitrifikation kan nog rivna filterbitar bakom en bakgrund som syresätts väl vara nog så maxad vad gäller aktiv nitrifierande yta. Vissa biobäddar (stora) består t ex av svart plastmaterial och bakterierna växer i filmbildande form på ytorna (vattnet rinner alltså över plastmaterialet). När filmen blir för tung ramlat den loss och följer med flödet till efterföljande sandfilter och avskiljs där. För akviareändamål motsvaras väl det av biobollarna som finns i vissa filter.
Väldigt roligt att se att någon lyfter diskussionen som torde vara helt outtömlig. :)
God Jul! Xmas:)
Micke
Jag brukar använda göra om strilröret som följer med ytterfilterna och som jag ändå aldrig använder. Borrar man upp fler hål i det och trär på filtermatta så blir det ett utmärkt förfilter.
Det finns bilder här:
http://www.ciklider.se/forum/index.php?topic=119.0
malawijanne
Göran,
ett vettigt tips. Det jag ändå vänder mig mot är att det är en rätt stor procedur att göra rent filtret. Mattorna brukar bli rätt tunga med vatten/skit i, och det skvätter en hel del. Risken är att man drar sig för att sköta filtret om det är bökigt. Men, men - var och en salig på sin fason, ta inte detta som kritik. Bara min synpunkt på blå filtermattor.
Det är en fördel med jämnt flöde i hela mattan, enligt mig. Då kommer nitrifieringen att funka bäst. Hur flödet blir är ju kopplat till hur snabbt filtret kloggar igen på olika punkter, och därmed även kopplat till hur ofta man rengör det. Nu är oftast mattorna så stora att de är svåra att göra rent i akvarievatten, och gör man rent dem i kranvatten så dödar man samtidigt en hel del bakterier = omstart av filtret.
Nitrifieringen sker överallt, även på olika ytor i själva karet. Köper inte att det enbart skulle ske en bit in i filtermaterialet. Fördelningen ammonium/ammoniak har sällan någon praktisk betydelse, du vill ändå ha ett filter som tuggar i sig detta så snabbt som möjligt.
Hilsen,
P
Ja jag är tyvärr inte så duktig på det teoretiska, men jag har aldrig förstått varför man måste lyfta ur mattorna för att göra rent dom, jag kör mina år efter år, jag suger bara upp böset bakom mattorna när det blir för mycket.
Jag har aldrig gjort rent dom, men det är klart jag matar enbart med räkmix plus att jag ytterst lite gelatin i min mix.
Så det är väl på grund utav fodret som jag slipper göra rent mina mattor.
Det är väl lätt att bryta ner och det klibbar inte ner mattorna heller.Janne
Hagge
Måste stämma in lite i Jannes ståndpunkt här (även om jag har erfarenheter av bägge de slagen vad beträffar de blå). Men det beror helt på i vilken typ av kar man har det, i ex. yngelkar sätter de igen rätt snart vid mycket kraftig utfodring och högt fiskbetånd... då är det inte roligt med dem! Men i vanliga sällskapskar och med medelmåttigt bestånd och utfodring så går det kanonfint iaf sedan jag slutade med gelatin i mixen, men det beror som sagt lite på vilken fisk och foder man har! Och jag kan garanterat köra ett halvår till ett år utan att rengöra dem och utan att vattennivån i kammaren börjar diffa mot övriga burken. Förr var jag slö och drog bara ur den ena av delarna (delade alltid upp i två delar) och hade en splitterny eller en tidigare rengjord på lut som jag petade dit på studs, sedan rengjorde den jag tagit ut... tyckte det var en praktisk lösning och jag upplevde inga problem i karet med nítrifikationen trots att jag matade på duktigt när jag hade yngel/ungdjur!
Och eftersom jag alltid delar mina mattor i minst två (2) delar så blir det aldrig en "omstart" av filtret, eftersom man bara tar en del åt gången. Naturligtvis minskas mängden nitrifierande bakterier men det varierar ju kraftigt ändå vid vattenbyten och av andra orsaker!
PatrikMalmo
PatrikMalmö:
Hur utformar du förfilter för att minska trasslet med filterrengöring? *nyfiken*
Vad använder du för konstruktion och media för efterföljande biofilter?
Jag har faktiskt ingen sådan konstruktion, har bara klurat en hel del runt detta. I mitt Malawi-kar kör jag med bottenfilter plus en rätt udda filterlösning.
Principen är iaf mycket enkel om man t ex vill göra filterkammare bakom en BTN. Man kan t ex börja med en grov och en finporig filtermatta som går hela vägen från botten till ytan bakom BTN. Efter dessa syresätter man vattnet och kör grova mattor på samma sätt fram till utloppet. De första mattorna gör man rent ofta, förslagsvis en gång varannan vecka. Bra att göra som du redan gjort, dvs ha extra mattor klara, bara att skifta ut dem. Förfiltret har liten betydelse ur nitrifierande synpunkt, så det gör inget om man startar om dem hela tiden. Det är i de resterande mattorna som omvandlingen sker, och iom att skiten fastnar i de första mattorna så blir resterande mattor i princip underhållsfria. Vill man ha riktigt skoj kör man ner ett duktigt gäng små räkor (Hyallella) i filterkammaren. Dessa kommer att leva av grumset/matrester som kommer in i filtret, och rengör detta konstant. Man behöver enbart "leda och fördela" arbetet... ;)
En annan variant är ungefär som Micke beskriver. Sätt fast ett grovt elektrikerrör (böjt) på baksidan av BTN. Röret är kopplat till insuget, och så sitter ett litet förfilter över hela rasket (hål i röret). Om insuget är borrat vid botten så går det enkelt att skifta förfilter. Resten av lösningen är som beskrivits ovan.
Hilsen,
P