Per Intressant ståndpunkt och jag är böjd att hålla med. Men vad betyder det i praktiken? Hur gör jag med den gula A. agassizii-hona jag har alternativt med de A. agassizi east-redtail jag funderar på att köpa? Är dessa exempel körda eller är det korrekt att avla på dem? Kan man korsa hur som helst eller ska man hålla sig till de "officiella" odlingsvarianter som finns? Hur ofta bör man korsa in viltformerna på nytt för att inte utarma arterna?
Ska man kanske helt enkelt hålla sig till viltformerna?
Korrekt och korrekt - jag anser att om fisken är snygg, kan äta och fortplanta sig själv så är det "korrekt" att odla på dem. Viktigt att hålla reda på vad det är för variant bara, och där är ett krux. Många gånger verkar inte grossisterna ha reda på det, och då kan man fråga sig om ens odlaren har koll. Eller så lanseras någon variant under ett populärnamn som east-redtail, odlare märker att det säljer och plötsligt har vi fem varianter av east-redtail, varav en är naturformen, resterande är odlingsvarianter med rund stjärt.
Jag tror de flesta arter kommer att utvecklas bort från naturformen vid odling, eftersom långt de flesta odlare väljer att föröka de grannaste fiskarna man får fatt i. Exempel: köper man tre par, så odlar man på de snyggaste - och får EN linje. I naturen hade kanske alla tre paren lekt, och deras yngel hade i sin tur lekt med varandra. Vid odling utarmas den genetiska variationen som normalt sett finns i naturformen. Utöver det torde vissa egenskaper, som t ex aggressivitet, förstärkas vid odling. I vilket fall, de ovanstående argumenten ger mig min ståndpunkt: är fisken grann och ingen broiler på något sätt så är det bara att köra på - och göra sitt bästa för att hålla reda på vilken form man har.
Hilsen,
P
