Mina älskade jaggor.
(Döpta av min kära dotter ;) )
Mammafisken:
En riktigt tuff tant som tål det mesta, blir inte upprörd så lätt men när bägaren väl rinner över vill man inte vara i närheten. Ansvarsfull mor, tvekar inte utan hugger direkt på algskrapor, slangar, händer å annat otyg som kommer nära hennes familj. Trots humöret kan man mycket väl hålla en räka mellan fingrarna vid matning, märker knappt när hon tar tag i den.
Pappafisken:
Den här fisken är en riktig kämpe. För ett tag sedan va han i stort sett 2 sekunder från döden. Han åt inte särskilt mycket, va väldigt slö å till slut blev han blev sjuk. Båda ögonen svullnade upp på honom, det ena såg ut som det skulle ramla av. Han hade blåsor på det svullna ögat. Kollade runt på nätet å fick fram att det va popeye. Varför han blev sjuk har jag ingen aning om, honan har gått i samma vatten utan några tecken överhuvudtaget. Vattenvärdena har alltid varit bra.
Medicinerade först med myaxin (eller nåt liknande, glömt namnet) Två hela doser utan resultat. Det blev värre å värre. Flyttade honom till ett mindre akvarium, han kunde knappt vända sig om men i mina öron lät det logiskt, medicinen skulle ju bli mer koncentrerad i mindre vatten. Försökte få honom att ta några räkor, peta honom på nosen med dem men han va inte intresserad. Några dagar gick, jag kom hem å såg honom med stjärten ner å munnen vid ytan, flämtandes som en galning. Jag såg på honom att han skulle dö, kände det på mig.
Utan inkoppning eller förvarning tog jag tag i fisken med båda händerna, slängde i honom i det stora akvariet (honan simmade fram till honom direkt, lämnade inte varandras sida) Hällde i mer medicin + ett salt vid namn Sanital. Saltet skulle öka medicinens effekt enligt affären. Det va fan fruktansvärt, så fort saltet hade blandat ut sig i vattnet blev han tokig, simmade in i ruta, stenar, roten å det började blöda lite smått runt ögat. Ja men va fan tänkte jag efter en stund, salt i såret?! Hur dum får man bli?
STORT vattenbyte, dagen efter åkte jag till en annan affär å efter att ha pratat med personalen köpte jag Bactopur i tablettform. Redan dagen efter såg jag skillnad på hans ögon, det blev bättre å bättre för varje dag. 4 hela doseringar tog det. Därefter uppehåll i en vecka å sedan 1 dosering till. Det öga som va nära att ramla av sticker ut litegrann fortfarande, tror aldrig det försvinner. Men han ser obehindrat å rör sig obehindrat. Lite skönhetsfel kan man leva med.
Vad har jag lärt mig av allt det här?
Först å främst har jag lärt mig att ha betydligt bättre koll på mina fiskar, nu studerar jag verkligen dem varje kväll. Kollar ögon, fenor, ser till att de får i sig mat. Aldrig mer bara slänga i käk å gå till soffan. Nu spenderar jag lite tid med dem varje dag(låter knäppt men ja, sån är jag :P )
Jag har lärt mig var jag ska vända mig om något liknande händer igen å verkligen var jag inte ska vända mig.
Jag har nu ett litet "lager" av medicin hemma.
Jag droppar nu lite fishtamin på räkorna de får. Hikari pellets å skalade räkor står på menyn.
Ni kanske undrar varför jag inte frågade här på forumet å sanningen är att jag inte vågade riktigt. Sökte på flera forum om liknande händelser, allt slutade mad avlivning. Det va aldrig ett alternativ för mig.
De här två firrarna har också en historia på det här forumet, både varit hos MickeJarl å hos RobinH (fler kanske?) vilket ökar pressen lite känner jag, jag vill liksom inte misslyckas med dem.
Hur som helst, för att summera det hela( blev långdraget :P ) 1,5 månad, medicin för ca 1400 kr, viss missbildning på ena ögat som antagligen aldrig går bort, har jag nu en stolt pappa simmandes i mitt akvarium. Han är aktiv, äter mig ur huset, skvätter ner golvet å är ta mig fan den mäktigaste fisk jag nånsin sett :)
