Jag har en stam jag har haft i 10 år och sparat de finaste av. Och mina är väldigt mycket snyggare än vad man brukar se, kan försöka ta nån bild i kväll.
Nu har det gått många kvällar sen "ikväll". Vi vill se bilder.
Vad jag minns från min ungdom (ett tag sen!) så var det bättre färger. Inte att det var mer grönt på fenorna samt honor med oranga bukfjäll. Utan att det svarta var mer svart och det vita mer vitt. Dessutom hade de rakare band också.
Det är tyvärr ofta man ser fisk med sönderbrutna band.
Sebracikliden har väl fått oförtjänt dåligt rykte på grund av att den är så aggressiv och lättodlad (sätt ihop ett par i en spann så har du yngel om några veckor).
Men kan man ge 3-4 par ett 1.5-2 m kar med omväxlande inredning så har man många roliga och intressanta timmar framför sig.
Hade för många år sen 3 par i ett 375 l kar och det gav mig många intressanta timmar.
Att få studera de olika parens omvårdnad om sina yngel och hur de när allt inte gick som det skulle kidnappade yngel från varandra och vänsterprasslade med andra partners var riktigt intressant att se på.
Hannarnas kroppsform ändras också på ett ganska dramatiskt sätt om du har fler par. De växer till sig på höjden också och lågger på sig en hyfsat stor pannpuckel med. det är sällan man ser det hos en ensam hane.
Av någon underlig anledning fick jag för mig att jag skulle ha andra ciklider i karet också och som ni alla vet så är det alltid den senaste fisken som är den mest intressanta.
Sebrorna tillätt givetvis inga andra invånare i karet och jag tröttnade därför på detta och sålde alla sebracikliderna...men någon gång i framtiden skall jag ha en sådan uppsättning igen, om jag bara kan hitta fiskar som jag tycker ser bra ut. Dvs svart och vita med hela ränder.
