Nee, kloraminer är inget trevligt alls. Vi är flera här i Malmö som haft märkliga problem med fisken, men dessa har försvunnit när vi började använda vattenberedningsmedel. En del med lokal har installerat kolfilter på invattnet (vilket även rekommenderas i länken från Håkan samt i flera andra trådar här). Då blir ammoniumdelen kvar. För egen del har jag löst den genom att efter kolfiltret sätta ett rätt stort zeolitfilter.
Personligen byter jag enbart med kallvatten när jag tar från kranen, mest pga kopparutfällningar i varmvattnet. Har man perfekt kranvatten och bra varmvattenberedare som inte avger koppar så funkar säkerligen tempererat vatten utmärkt.
Sedan har jag osmosfilter plus tunnor för uppsamling, det vattnet blir tempererat när det tappas upp (men tas ändå helt från kallvattenkranen). Osmosvattnet byter jag sedan med som det är eller blandar ut med kranvatten (som behandlats med vattenberedningsmedel). Får väl tillägga att mina lösningar är overkill för de flesta akvarister, men jag har lokal. Där får det vara lite rationellt också, blir en del stora vattenbyten.
Hilsen,
/P
Låter som en imponerande anlägning, själv har jag ju bara lite akvarier i hemmet. Hur ser man om kloraminet spökar?
Kemikalier typ vattenberedningsmedel är det jag är minst intresserad av innom hobbyn.
Hadde en apisto honna som hoppade runt på botten som hon hade problem
med simblåsan, men åt och var pigg, kan det vara något samband?
Jag byter ytterst lite vatten, då jag har mycket liten fiskbelastning.
Bryts kloraminet ned i akvariemiljö eller riskeras halten att byggas upp t.ex
i ett lowtech?