tyvärr tycker ja att auratus, zebror mfl, alltså de gamla klassikerna ofta är bedrövligt fula som odlade, auratus som ja har som vf är faktiskt helt annorlunda mot odlade, bättre form, mindre storlek, skillnaden på färgen vill ja inte ens tänka på, allt detta är synd, titta på de odlade tropheus och se kvaliten på de odlade, extremt stor skillnad...
Jag håller delvis med men vad gäller vissa arter, ex de flesta Melanochrom och gamla Ps:ar, så tror jag att det till stor del är "pellets-effekten". Om man köper små auratusar och inte övermatar med energirikt käk så tror jag att man har goda chanser att få fina firrar.
Det du beskriver håller jag med om. Många odlade mbunas är riktigt fula men ofta är nog inte orsaken genetiskt betingad utan det beror på skötseln - främst matning.
Därför tror jag att man har fina möjligheter till bra fisk om man köper dem små (3-4 cm) och ej stressar fram tillväxt med mycket och alltför energirik mat.
Själv matar jag ganska lite och maten är; flingor, pellets ibland, räkor, musslor och egen räkmix. I räkmixen har jag provat med svenska örter (maskrosblad, klöver, vicker) som en stor del av veg. innehållet. Jag har goda erfarenheter av det och jag tänker prova mig fram mer i den linjen.