Fredrik89
Djurprofilen Jonas Wahlström var inbjuden till studion tillsammans med en nykläckt krokodilunge av den utrotningshotade kubanska arten. Efter en stunds gullande med den lille krabaten kommer diskussionen in på att hotet mot arten till viss del beror på att den parar sig med andra amerikanska krokodil arter. Strömstedt tyckte det var obehagligt att arter måste vara äkta. Wahlström tillrättavisar henne dock vänligt men bestämt.
http://www.youtube.com/watch?v=Ibn6D3mkdpk
Ola-Svensson
Djurprofilen Jonas Wahlström var inbjuden till studion tillsammans med en nykläckt krokodilunge av den utrotningshotade kubanska arten. Efter en stunds gullande med den lille krabaten kommer diskussionen in på att hotet mot arten till viss del beror på att den parar sig med andra amerikanska krokodil arter. Strömstedt tyckte det var obehagligt att arter måste vara äkta. Wahlström tillrättavisar henne dock vänligt men bestämt.
http://www.youtube.com/watch?v=Ibn6D3mkdpk
Frågan är lite mer komplicerad än vad det först låter som och Jonas slirade in på lite gungig mark med närmast känslomässiga argument och det är dessa som Strömstedt tyckte var obehagliga.
Jordens fauna och flora håller på att likriktas i hela världen. Det är ett problem ur flera aspekter. I fallet med krokodilen är det en vanlig art som utplånar en annan genom hybridisering och detta ökar inte mångfalden, det minskar den. Samma problem gäller en massa goodeider och poeciliider i Mexiko.
Fredrik89
Ola Frågan är lite mer komplicerad än vad det först låter som och Jonas slirade in på lite gungig mark med närmast känslomässiga argument och det är dessa som Strömstedt tyckte var obehagliga.
Jordens fauna och flora håller på att likriktas i hela världen. Det är ett problem ur flera aspekter. I fallet med krokodilen är det en vanlig art som utplånar en annan genom hybridisering och detta ökar inte mångfalden, det minskar den. Samma problem gäller en massa goodeider och poeciliider i Mexiko.
Jag är inte så säker på att det var det känslomässiga språket hon tyckte var obehagligt utan snarar att naturen inte passar hennes synsätt. Jag kan tänka mig att hon resonerar att tillexempel i en djurpark har dom lejon och tigrar två arter men korsar dom de med varna så får dom tre arter lejon, tiger och liger att ligern inte är en riktig art eller fertil spelar ingen roll då dom uppnår mångfald om än en kortsiktig mångfald. Jag delar inte hennes synsätt.
Ola-Svensson
Jonas säger att det inte skulle vara en äkta art på frågan om vad det spelar för roll om de korsar sig. På följdfrågan om det gör något att den inte är äkta svarar han att det skulle se konstigt ut om de var randiga, eller prickiga, eller rutiga. Då får han frågan om detta inte är mångfald. Då svarar han att det inte är sådan mångfald man vill ha utan att mångfald ska bestå av flera äkta arter, inte korsningar. Jonas säger inget om naturen utan detta är bara åsikter. Äkta arter bra. Oäkta arter dåligt.
Hur hon resonerar spelar ingen roll alls - hon ställer frågor till en expert och han ska förklara, men han misslyckas med detta. Jonas gör felet att utgå från att detta inte är komplicerat både filosofiskt och ur naturvårdsynpunkt. Förhoppningsvis läser han på och formulerar bättre "standardsvar" i framtiden. I detta fallet är det enkelt - istället för två krokodilarter kommer det finnas en.
Ola-Svensson
Nu kör jag vidare :D
Detta diskuteras en hel del inom naturvårdsbiologin just nu. Det duger inte med "nationalistiska" argument för att vi inte ska ha in främmande arter ("de hör inte till den svenska faunan och floran") - dessa är lätta att krossa vetenskapligt med frågan "varför inte". Samma med dessa "rasistiska" argument om rena arter. Det duger inte att säga "äkta bra" "blandning dåligt". Nu vet vi dessutom att hybridisering är en kraftfull evolutionär mekanism som t.ex. var viktig vid formationen av artflockarna i de stora afrikanska sjöarna.
Det behövs alltså bättre biologiska argument. Det ena är att artsammansättningen blir likriktad i hela världen vilket minskar den biologiska mångfalden och att genuppsättningen blir likriktad inom arter och inom arter som kan utbyta gener. Lokalt anpassade populationer och arter konkurreras ut eller blandas bort i invaderande genom. Lokala arter är anpassade till miljön liksom lokala populationer. I slutändan kan det slå på oss genom obalans och att arter inte är anpassade till sin miljö.
"Filosofiskt" sett är det tråkigt med en likriktad miljö och det är trevligt med lokalt anpassad fauna och flora.
Mikael-W
Är det meningsfullt att applicera vitsord "bra" resp. "dåligt" på det naturen gör (förutsatt att det inte är nåt vi (t.ex. guldfiskodlare) påverkar)?
Kommer naturen att bry sig om vad vi tycker?
Ska vi gå in och styra?
DaRe
Vi ingår väl i naturen? Åtminstone sist jag tittade. ;)
Mikael-W
Vi ingår väl i naturen? Åtminstone sist jag tittade. ;)
Precis min åsikt också. Men inte tog naturen trots det några problem av att någon T. rex kanske tyckte att det sög att dö ut.
Men så finns det ju också de som tror att naturen finns till för att betjäna oss. Därav min fråga, ska vi försöka tillrättalägga naturen om vi vi tycker att den gör "fel".
Nå, detta kan synas tramsigt, men nånstans inunder finns det ändå ganska intressanta frågeställningar.
DaRe
Jag tycker det är intressant.
Det går en lliten serie om växternas evolution över tiderna på vetenskapens värld just nu och där näms att så artrikt som det har varit efter dinosaurierna dött ut har det aldrig varit tidigare på jorden. Under många hundra miljoner år var det ytterst artfattigt i jämförelse med idag och de kopplar det till att växternas enorma utveckling när de började med blommor har bidragit till explotionen av olika arter. Om vi nu skulle gå ned till en tiondel av antalet arter är det evolutionärt på lite längre sikt ingen konstigt även om vår art skulle dö ut är inte de3t heller konstigt, men tråkigt för oss.
tege
Klart vi ska besegra naturen, alt onödigt naturen hittar på med farliga bakterier o annan skit.
Kanske dax för en demonstration "bort med naturligt"
Ola-Svensson
Om vi nu skulle gå ned till en tiondel av antalet arter är det evolutionärt på lite längre sikt ingen konstigt även om vår art skulle dö ut är inte de3t heller konstigt, men tråkigt för oss.
Jo det är mycket konstigt. Hastigheten som djur och växter dör ut nu är troligtvis snabbare än när dinosaurierna dog ut. Troligen är detta det enda tecknet på vår existens som finns kvar om en miljard år. Det är konstigt!
Ola-Svensson
Mikael Är det meningsfullt att applicera vitsord "bra" resp. "dåligt" på det naturen gör (förutsatt att det inte är nåt vi (t.ex. guldfiskodlare) påverkar)?
Kommer naturen att bry sig om vad vi tycker?
Ska vi gå in och styra?
Det var jag som skrev det, inte Jonas som sa det. Det jag menade var att Jonas inte svarade på frågan ur ett biologiskt/naturvårdsperspektiv utan från ett känslomässigt bra-dåligt-perspektiv.
Ola-Svensson
Varför ska vi bevara?
1. Vi har gått med det via internationella avtal. Det är alltså inte en svensk idé som man kan få uppfattningen av på tidningars kommentarsfält.
Riokonferensen 1992 –konventionen att bevara mångfalden (CBD)
-170 stater inklusive EU har ratifierat
Detta ska bevaras enligt konventionen
•Artmångfald
•Genetisk variation inom arter
•Ekosystem
Fortsättning följer...
Ola-Svensson
Skogens år 2011
&#
8226utlystes av FN till skogens år efter att 2010 varit den biologiska mångfaldens år.
•Den biologiska mångfaldens år kröntes med mötet i Nagoya där det beslutades att 17 procent av landytan och 10 procent av havet ska skyddas.
•Det innebär att 17 procent av varje skogstyp bör bevaras.
•I Sverige avverkas enligt Naturskyddsföreningen gammelskog i allt högre takt.
•Majoriteten av de svenska rödlistade arterna finns i så kallad produktiv skogsmark
•Vi skyddar cirka fyra procent av den produktiva skogsmarken och därmed är långt från målet på 17 procent som beslutades i Nagoya 2010.
•Miljöminister Lena Ek anser att siffran faktiskt är så låg som fyra procent.
Fortsättning följer...
Ola-Svensson
Varför bevara arter och biologisk mångfald? Det finns lite olika typer av svar. Man brukar dela in dem i tre "E"
•Ekonomiska–utnyttja biologiska resurser, mat, mediciner (40% av de läkemedel som används innehåller substanser från växtriket)
•Estetiska–rika blomsterängar, savannen, korallrev, psykisk hälsa
•Etiska–respekt för det levande
Fortsättning följer...
Ola-Svensson
Ekosystemtjänster
•är de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan
•är tjänster vi får "gratis" av naturen
•Exempel: pollinerande insekter, vattenrening, naturliga skadedjursbekämpare och att bördig jord bildas (bl.a. daggmaskens förtjänst)
Fortsättning följer...
Ola-Svensson
Ekosystemtjänster
•Understödjande handlar om de ekosystemfunktioner som är ett slags bas, alltså de som stöder och är nödvändiga för att de andra ska fungera. Det kan vara närings-och vattencykler.
•Reglerande är funktioner som är lite mer specifika, det kan vara t.ex. pollinering, luft-och vattenrening.
•Kulturtjänster innehåller allt det som vi använder för det mer känslomässiga välbefinnandet, som t.ex. estetiska och rekreationella värden. Dessa ska inte underskattas då de utgör en viktig del av människors kultur och har visat sig ha positiva effekter på hälsan.
•Tillgodoseende är helt enkelt mat, material etc. som vi kan plocka och använda mer eller mindre direkt. Ibland skiljer man ut de tillgodoseende tjänsterna och ser de mer som ett resultat av de andra tjänsterna. De blir då vad man kallar varor.
•Bevarande vilket är biologisk mångfald vi kan komma att behöva, ett slags försiktighetsprincip som tjänst. Alltså framtida mediciner etc.
Fortsättning följer...
Ola-Svensson
I slutänden handlar alla hot om att miljön förändras:
Utarmade miljöer
•Förstörda habitat
•Försämrade habitat
•Fragmenterade habitat
•Föroreningar
•Främmande arter
•Sjukdomar
•Överexploatering
Bakomliggande orsak: Befolkningstillväxt och resurskrävande ekonomisk tillväxt (inte tillväxt i sig)
Fortsättning följer...
Ola-Svensson
Den 27 september 2011 var det Overshoot day – den dag då vi konsumerat naturens budget för det här året. Det innebär att vi överskridit produktionen av jordens ekologiska resurser och tjänster tre månader innan året är slut.
Fortsättning följer...
Erik-Osterlund
Människan påverkar väl naturen på ett onaturligt sätt? :)
Jag ska förklara hur jag tänker...
Vi är lite för kreativa och uppfinningsrika för vårt eget bästa. Eller snarare kanske för giriga och bekväma. Allt handlar i slutänden om pengar. Allt.
Vi påverkar naturen på ett sätt som gör att vi inte ingår i den naturliga utvecklingen. Vi bygger dammar, vi släpper ut giftiga ämnen, vi gräver gruvor, vi odlar och göder osv. Vi utnyttjar mer resurser än vad som finns tillgängligt i naturen. För vi vill ha siffror på vårt bankkonto, vi vill kunna flyga till andra sidan jordklotet, alla ska ha det bättre och när man har det bra är man ändå inte nöjd. Man blir aldrig nöjd.
Det finns väl inget annat djur på den här planeten som har sådan drivkraft att alltid vilja ha mer? Det borde väl vara mer "naturligt" att man bara tar så mycket som man behöver?
Eller ingår vår utveckling i evulotionen? Kan man kalla det vi gör för evulotion?
