Fast att kalla en F1 för avkomma mellan två olika inavlade individer känns ju konstigt, det handlar väl mer om en avkomma mellan två osläktade individer?
Nej, inte exakt. När man inavlar en linje blir den allt mer genetiskt enhetlig, den tappar variation och antingen fixerar eller förlorar recessiva alleler (dvs alleler som kodar för protein som inte fungerar eller har nedsatt funktion). Det är den här processen, dvs att man får fler homozygota recessiva alleler, som är anledningen till att inavlade stammar oftast har nedsatt vitalitet, så kallad inavelsdepression.
När man sen korsar två såna här (ofta klena & sjukliga) inavlade linjer, så är sannolikheten stor att den ena linjen har en dominant allel där den andra har en recessiv och vice versa, så den första generationen, F1:an, får minst en uppsättning av dominanta (fungerande) anlag i de flesta av sina gener, en effekt som kallas utkorsning, eller heterosis. De har genetiskt sett lägre grad av inavel (högre grad av heterozygoti) än avkomman av två individer ur den vilda populationen.
För den som nu sitter och funderar på att korsa kungspudel med dvärgspets och få en extra frisk hund, bör man minnas att de egenskaper som är åtråvärda hos föräldradjur från
urvalsodlade inavlade linjer oftast beror på recessiva anlag (t.ex. pudelns päls och dvärgspetsens storlek) och alltså sannolikt inte kommer att finnas hos F1-orna.
