Trögstartade Julidochromis ornatus

Fredrik-H

Jag har ett underbart par Julidochromis ornatus. Allt ser rätt ut. Jag har inväntat att ett par ska bildas, en är stor och en är liten, de är ensamma i 80 liter, det finns många grottor, de har valt en som de båda ligger i hela tiden, botten under grottan är blankpolerad, båda biter varandra utan att det verkar som att någon av dem har övertaget. Det är alltså så fint som det kan bli men ändå så händer inget. Detta perfekta förhållande har varit perfekt i flera månader utan resultat.

Nu fick jag ett ganska intressant tips som jag undrar om någon provat. Man kanske borde liva upp parets nästan irriterande perfekta förhållande med att släppa ner en rival till hanen? Någon som har provat detta?

mvh,

Jonas-E

jag har inte testat ngt sådant, men kan du inte göra som jag hört vissa gör för att discushannar inte ska jaga honan i lekakvarium.
Man sätter en spegel vid ena kortsidan, så ser hannen sin spegelbild och visasr på så sätt upp sig för sin rival och håller sitt revir. de kanske funkar, osså slipper du att riskera en ornatus-hanne.....

jag har inte provat det, men du kanske skulle försöka, det e ju ganska lätt att ta bort spegeln ju :)

Fredrik-H

Det där var också ett intressant tips. Det skadar ju inte att prova så det ska jag göra. Effekten av en riktig "intruder" borde visserligen bli större och jag hade inte tänkt låta honom dö. Man kan ju oftast avlägsna utsatta fiskar innan det går så långt.

mvh,

odilou

Om man bevakar dem 24 timmar om dygnet, så kanske. Julidochromisar som har bestämt sig för att ta livet av rival brukar inte gå långsamt till väga.

Micke

I en av de första utgåvorna (jag tror det var den första) av Ciklidårsboken fanns en intressant artikel om odling av Julidochromis. Där beskrevs det hur man kan dela av ett långsträckt akvarium på mitten med ett extra glas. Då kan man hålla två par i akvariet och hanarna ser hela tiden varandra utan att kunna skada varandra. Där beskrevs också hur man kan bygga upp en hylla i bakre delen av akvariet att ha inredningen på. Då kan man enkelt fånga upp yngel utan att behöva ta upp inredningen, genom att tömma ut vattnet ner till nivå med hyllans kant. Det är en stor fördel hos Julidochromis som inte gillar att man förändrar inredningen hos ett etablerat lekpar.

Kenneth

Jag skulle gärna vilja få tag på den artikeln. Du har inte lust att skanna och skicka den till mig, Micke?

Micke

Med tanke på copyright'en kan jag inte kopiera den åt dig. Den finns säkert att låna på bibliotek.
En artikel om samma ämne finns här;
http://www.ciklid.se/ciklidbladet_artikel.asp?NR=9304&LOPNR=8

Mike_Noren

citat:Ursprungligen skickat av Fredrik H.

Jag har ett underbart par Julidochromis ornatus. Allt ser rätt ut. ... Detta perfekta förhållande har varit perfekt i flera månader utan resultat.

1) Du är _säker_ på att de är av olika kön?
2) Både vuxna jullar och alldele särskilt julleyngel är hemliga av sig: man missar nästan alltid leken, och ynglen gömmer sig - du har kollat så du inte har en massa småjullar som gömmer sig inne bland stenarna?

Fredrik-H

Nej, helt säker på att det är ett par kan jag inte vara men jag har aldrig hört talas om två jullar som delar grotta med varandra under en längre tid, smågnabbas och polerar botten om de är två av samma kön. Nu är jag inte jätte van vid jullar förstås så rätta mig gärna om jag har fel.

Jag har svårt att tänka mig att det finns några yngel därinne men eftersom vi talar om grottor så kan jag inte vara helt hundra på det heller. Att spana efter yngel har jag stor erfarenhet av så jag inbillar mig att jag borde upptäckt dem.

mvh,

Ante

jag har själv J.Marlieri som leker regelbundet och mina första yngel såg jag knappt röken av för dom simmade uteslutande omkring uppochner under stenarna i grottor och gömde sig och var mycket skygga och började inte synas ute i det fria föränn dom var dryga centimetern långa.
men efter flera mångader så borde du ha sett till ev. yngel.