citat:Ursprungligen skickat av Ante
för varje inavel som används så har du ju sorterat bort genetiskt urval.
I den populationen.
När man inavlar en population, minskar det genetiska urvalet, och till varje gen får man till slut två uppsättningar av samma allel - populationen blir homozygot i alla gener.
Det är dåligt, eftersom det leder till att fler recessiva gener uttrycks, och en recessiv gen är detsamma som en gen som tillverkar icke- eller dåligt fungerande protein - nästan alla genetiska sjukdomar är recessiva.
Dvs populationen får ökad andel genetiska sjukdomar, detta kallas inavelseffekt.
MEN - det finns ett mycket stort antal alleler, och slumpen avgör vilken som fixeras i varje inavlad population. Det innebär att två inavlade populationer troligen inte har samma alleler, och när man korsar två sådana inavlade populationer, får man som resultat avkomma som är nästan helt heterozygot (har två olika alleler, och vanligen ena dominant, för varje gen). F1 generationen, som den kallas, har alltså väldigt hög genetisk variation, och har väldigt få genetiska sjukdomar - ett fenomen som ibland kallas 'hybridresistens'.
Som jag sa så är de blomfröer och utsäde man kan köpa nästan endast denna typ av F1'or, på grund av de är extra friska, extra stora, och växer extra snabbt.
Vill man bevara genetisk variation i en art, kan man antingen se till att det finns en stor population, med minst 500 individ i, ELLER ha flera små totalt inavlade populationer, som man när man en dag vill ha tillbaka variationen korsar.
Det finns naturligtvis nackdelar. Nästan alla framodlade karaktärer hos odlingsformer är recessiva anlag, och korsar man olika linjer är det omöjligt att förutsäga hur F1 generationen kommer att se ut, annat än att den troligen saknar många av de framodlade egenskaperna.
Om man korsar mycket olika linjer, kanske tillochmed ur olika arter, kan man råka ut för utavelseffekter. Det innebär att djuret får fungerande versioner av proteiner den inte kan använda; de växer oftast fortfarande väldigt bra, men förstår kanske inte någon av föräldra-arternas parningsbeteende; i mer allvarlig form, som när man korsar åsna och häst, får man sterila djur; och när arterna är riktigt långt ifrån varandra, blir embryot inte livsdugligt, eller det sker inte ens befruktning.
Men: man kan alltså återskapa genetisk variation genom att korsa olika, men hårt inavlade, linjer. Inavel kan hävas.
