Hej, och tack för svar. Känner mig en smula sporrad att börja "forska" mer i detta. Skälet är ganska enkelt, att ciklider har ett så pass fantastiskt beteende att ta hand om sin avkomma (och tillika förmåga att uppvakta sin partner före leken).
Tyvärr har det hänt att ganska många yngel dör just när jag ska ta upp dem, trots att de är fyra veckor gamla och att jag är väldigt försiktig (suger upp dem med vattenslang). Min uppfattning är att ynglen är väldigt känsliga på stress. Därför behöver de sina föräldrar (hmm, ja främst honan åter igen). Hanen har uppenbara svårigheter att hålla tillbaka sin rovdrift, ibland snappar han mer än gärna efter sina telningar. Senaste gången fångade jag därför in hanen och utvisade honom i en nätkasse, så att honan skulle kunna fortsätta ta hand om ynglen. Jag måste säga att det blev mer harmoniskt, och märkte att kullen för första gången inte minskade!
Gången innan som jag försökte hålla isär paret, genom att placera honan i nätkassen. Gissa vad som hände - jo, hanen hoppade in i nätkassen! På morgonen fann jag paret tillsammmans i "utvisningsbåset". Så det kändes som jag "lekt" med deras starka drifter...
Fortsätt att skriva om era iakttagelser, tror att fler med mig gärna skulle vilja får fler insikter i detta ämne. Fiskar är så pass sofistikerade i sitt beteende och, kanske rentav i romantik? De är väldigt fascinerande att titta på under uppvaktning före lek iallafall.
Har skrivit lite om de kära Sajicorna på
http://www.hanordstrom.se/Ciklid/index.htm
Det lär bli mer!
[/font=Arial
