anli
Jag funderar på vad som är bästa metodik att få fram välväxta praktexemplar par av centralare. Har ju själv hållt ensamma hanar som har växt och blivit stora förbluffande fort. Den gängse metodiken brukar ju vara att köpa ett gäng yngel, låta dom växa upp och para ut sig. Hämmar inte det tillväxten? Finns det en risk att de parningsvilliga små trimaculatumhonor som jag har introducerat till den stora hanen kommer att stagnera i tillväxt när de lekerhela tiden?
Man borde separera ungfiskarna, när det går att könsbestämma dom, i två separata kar. Sedan låta de växa upp till 1-2 praktexemplar av varje kön innan man försöker hitta ett par. Det säg ju vara problematiskt att para i hop vuxana individer, men hos mig har de två stora hanarna (trimac och citrinellum) accepterat sin nya " smådamer" väldigt smärtfritt.
Eller har jag gått på någon myt eller skröna, kan man få stora praktpar trots att de parar ut tidigt?
Edit: Tyckte detta kunde vara en lämplig start för att prata lite allmänt kring "praktexemplar, och hur man får får fram dom"
Alexander-Ylipaa
Hej Anders.
För mig har det funkat än så länge att ha 10 trimac´s tillsammans. Men det är bara hälften som har vuxit, och de som har gjort det har verkligen blivit biffar på bara några månader. Jag ser som helst ingen tendens till lek än. Bara lite "smågruff".
Har kunnat identifiera en hona, som faktiskt tillhör top 3 i storleksordning i karet just nu. Ryggfläcken och analöppningen ljuger inte :)
Men de är ju trots allt småskitar jämnfört med dina och Beras trimac´s. Uppskattningsvis är de största ca. 10cm+, medans de minsta är hälften så små. Notera att jag endast har haft dessa sen slutet av januari.
Snart är det dax att sälja de minsta, eftersom de kommer stryka närsomhelst. Sen om det ska funka med ett trimacpar i ett 720 är jag tveksam till. Har just nu ett tokigt nicaraguense par som her yngel, och hur kommer det se ut när båda paren har yngel i varsitt hörn? Men det är ett helt annat problem.
Nåja, det där med att de stannar i växten pg.a att de ska leka hela tiden tror jag inte på.
-Visst, de kanske inte växer lika fort, men inte förblir de dvärgar
Men men...vad vet jag.....
anli
Min trimac-hona som lekte med stora hannen (ca 25) i helgen, är ca 8 cm...
Dvärgväxtkanske var att ta i, menade inte riktigt så... det var att försöka få fram STORA exemplar jag funderare mest på.
tseppae
jag vett inte om jag är på rätt sida nu men jag har märkt på minna guldsömciklider att hanen växer med en jäkla fart medans honan har halka efter men det kan ju berå på att hon läger rom efter rom..så det är nog som anli säger man skulle vänta tills honorna har blivit något större innan man vissar dom hanarna om man vill ha ett riktigt prakt par
MVH:Teemu
Lundensis
Anli: Som du själv skrev, om man vill ha stora exemplar kan det vara bra att separera dem tills de vuxit till sig. Om man å andra sidan bara har ett eller två par tror jag inte det behövs. Har man många fiskar i samma kar har ju ett lekande par fler fiender att hålla reda på och spenderar då antagligen mindre tid över för att äta. Detta verkar vara vanligast för honor. Det kostar ju mer näring och energi att producera rom än lite mjölke, vilket kanske är en orsak till att honor verkar vara mer nitiska vad gäller att vakta sin avkomma. Har man ett par som leker väldigt ofta kan det vara bra att separera dem emellanåt och om inte den möjligheten finns får man åtminstone se till att honan får så mycket mat som möjligt mellan lekarna.
Jorsa
Jag tror lite tvärtemot vad den gode Anli spekulerar i.
Att ha flera av samma art för att tillslut få ut 1, kanske 2 par får nog bättre fart på växtkraften, men inte förrens de har bildat par.
Om man har ett par, så kommer de ju att bli rivaler och då säger ju naturens enkla lag att den "största och starkaste överlever", i detta fallet blir det ju får den bästa lekplatsen i akvariet.
Man kan ju fortfarande hålla på med ultimat foder för fisken osv, trots att man har flera av samma art.
Kampen om det bästa reviret borde, enligt mitt tankesätt, skapa ultimata, naturlika förutsättningar för att få ett eller flera mycket "biffiga" ex av en art.
GoSatta
min cockladhona växte inte en millimeter. All energi gick åt att lägga rom, vakta yngel få stryk när dom försvann och sen lägga rom på nytt och så höll det på utan avbrott. hanen blev större å och större honom rörde sig inte en millimeter.
mrgreed
Hmm men i alla lägen är det kanske inte så bra att dem växer för mycket.
Mitt Dovii par leker regelbundet hanen är över 30 cm ,vet inte om jag vill att han ska bli 55-70 cm.Då kommer jag ännu mindre våga ta bort algerna på frontrutan;)
Mvh'
Danne
anli
Mja... men har man nu Dovii så vill man väl ha en riktig best eller hur:) Finns någon som har en STOR dovii (+50 cm)överhuvudtaget i sverige förresten?
Nu har jag själv inga sådana jätteciklider, men de jag har så vill jag att de skall maxa ut! Skulle vara ultracool med en fläskig citrinellumhane på 40 cm eller så!
Det kanske inte är hanarna som är problemet, utan att det är honorna man skall hålla i kloster till lämplig storlek (som tseppae och andra säger).
mrgreed
Problemet är ju alltid det vanliga plats tyvärr vil inte ens tänka på hur mycket plats 50+ Dovii hane vill ha.
Hur stor har Trimacen blivit ,för dem kan ju verkligen se stabila ut som fullvuxna:-)
Mvh
Danne
anli
Din gamla Trimac är 25 cm nu.
Ola-Svensson
Honor som leker vaxer langsammare sa om du vill ha en "prakthona" sa ska du forhindra henne fran att leka. Att halla flera honor tillsammans ar ett satt. de kommer troligen leka ibland, men inte lika ofta som om det finns hanar, och det blir ju ingen kostnad for yngelvard.
Lundensis
citat:Jag tror lite tvärtemot vad den gode Anli spekulerar i.
Att ha flera av samma art för att tillslut få ut 1, kanske 2 par får nog bättre fart på växtkraften, men inte förrens de har bildat par.
Problemen uppstår när de bildar par när de fortfarande har långt till vuxen storlek. Då brukar honorna halka efter, pga. att de leker mer frekvent i ett akvarium än under naturliga förhållanden.
citat:Om man har ett par, så kommer de ju att bli rivaler och då säger ju naturens enkla lag att den "största och starkaste överlever", i detta fallet blir det ju får den bästa lekplatsen i akvariet.
????????
citat:Kampen om det bästa reviret borde, enligt mitt tankesätt, skapa ultimata, naturlika förutsättningar för att få ett eller flera mycket "biffiga" ex av en art.
Hur får man ultimata naturlika förutsättningar i ett akvarium? Menar du att en fisk tillväxer snabbare om den får konkurrera om reviret och varför skulle den göra det? Den fisk eller det par som tar det bästa reviret är ju de mest konkurrenskraftiga.
Vad gäller CA-ciklider rent generellt, så bildar de endast par under leken, sen delar de på sig. Dessutom pga. mer utrymme, konkurrenter, rovdjur, sjukdomar mm under naturliga förhållanden, gör att fiskarna inte leker lika frekvent som i ett akvarium. I ett akvarium stimularas de att leka oftare delvis pga. att de går tätt inpå varandra hela tiden. Detta medför ju att de honor (i vilt tillstånd) som överlever får mer tid på sig att växa innan det är dags för nästa lek.
jinnarparen
En sak som jag har noterat är om man har en grupp på åtminstone 6-8 st av samma art. Så är det inte den dominanta hanen som på längre sikt alltid blir störst. Det händer ofta att någon av de underlägsna hanarna blir större. På kort sikt så är det den mest dominanta hanen som växer fortast men efter ett tag så stannar denna i växten och de andra växer ifatt och förbi. Förmodligen är det krävande att vara på toppen i hackordningen, de andra är mer upptagna av att simma undan samt att äta.
De är fortfarande underlägsna under en lång period men till slut är storlekskillnaden så markant att de vågar utmana den dominanta hanen.
Så vill man ha stora hanar, skaffa en grupp och gör inte av med någon av dem förrän du är nöjd med storleken.
Vad det gäller att få stora honor, låt de inte leka för tidigt.
Allt baserat på egna observationer.
anli
Så att könsskilja dom och låta dom växa upp separat är sålunda en bra idé. Tidigt välja ut en hane att satsa på och bort med resten, sen gulla med den tills den är gigantisk... då plockar man fram och provar den bästa av honorna i det andra karet. Kanske lite omständigt och opraktiskt, men i teorin så varför inte! Nåt att tänka om man skulle skaffa ett gäng nya fiskar någongång långt fram i tiden... lär dröja om det inte blir fler kar :D
Lundensis
Det stämmer som Jinnarparen säger att ibland kan någon av de mindre hanarna växa förbi den dominante hanen. Anledningen till detta är nästan obegränsad tillgång på mat i ett akvarium (vilket det inte är i naturen) och att dessa subdominanta hanar äter mer än dominanta hanar. Varför är det så? Dominanta hanar lägger mer tid på att uppvakta honor och hävda revir och det kan man tycka vara ganska irriterande när man istället vill att de ska äta och växa.
När man studerat ciklider (kommer inte ihåg vilka) under naturliga förhållanden har man sett att vissa hanar har bättre revir (i form av t.ex. snyggare/större grävda gropar/högar) än andra hanar. Honorna väljer då att para sig med de hanar som har bäst gropar/högar. Hur kommer då detta sig om alla hanar är ungefär jämnt fördelade över en sandbotten med ungefär lika stora revir. Det tar tid att hålla groparna/högarna i bra skick och den vars grop/hög är i dåligt skick gör tydligen något annat. Vad gör han? Jo, han söker föda. Ju längre tid han spenderar på att söka föda desto mindre tid får han över till att para sig och det gäller att passa på att para sig innan man dör annars har man levt i onödan (om man är t.ex. en fisk).
Det har då visat sig att hanar med bra gropar/högar växer lika bra som hanar med dåliga gropar/högar trots att de sistnämnda äter mer. Hur kommer detta sig? Jo, hanar med bra högar, dvs. de som vi kallar dominata i akvarium, har lägre parasitbelastning. Det innebär inte att de har färre sorters parasiter, de har helt enkelt bättre immunförsvar. Det tar alltså mer på energireserverna om man har hög parasitbelastning, vilket innebär att man måste äta mer för att kompensera för detta och då missar man parningstillfällen.
Detta är säkert inte hela bilden och Ola Svensson m.fl. får gärna lägga till rättningar i det jag har skrivit.
Med detta vil jag säga att man ska inte skrota en dominant hane som äter lite/medelmåttigt eftersom han troligtvis har den bästa genetiska uppsättningen i populationen, men man bör nog ha en annan i reserv för säkerhets skull.
jinnarparen
citat:Tidigt välja ut en hane att satsa på och bort med resten, sen gulla med den tills den är gigantisk
Som jag skrev så hade jag nog haft kvar ett antal för att på längre sikt se vilken som är bäst. Tålamod är nog en bra regel att tillämpa i det här fallet.
Att växa fort är inte alltid detsamma som att bli störst.
imported
citat:Ursprungligen skickat av anli
Så att könsskilja dom och låta dom växa upp separat är sålunda en bra idé. Tidigt välja ut en hane att satsa på och bort med resten, sen gulla med den tills den är gigantisk... då plockar man fram och provar den bästa av honorna i det andra karet. Kanske lite omständigt och opraktiskt, men i teorin så varför inte! Nåt att tänka om man skulle skaffa ett gäng nya fiskar någongång långt fram i tiden... lär dröja om det inte blir fler kar :D
jag tror på din teori här, men skulle spara åtminståne 2 hanar för att ha en "buffert" så att säga om något går snett, jag tror på stenhård gallring, bra mat, kunskap, tur, rätt miljö och en gnutta kärlek
anli
citat:Ursprungligen skickat av jinnarparen
Som jag skrev så hade jag nog haft kvar ett antal för att på längre sikt se vilken som är bäst. Tålamod är nog en bra regel att tillämpa i det här fallet.
Att växa fort är inte alltid detsamma som att bli störst.
Tänkte nog mest att utseendet skulle vara ett kriterium, samt potentiell storlek. Det handlar ju om praktexemplar:D
Och visst, som även Ladt Tiera säger, så bör man nog ha en och annan i reserv ifall om.
Ola-Svensson
citat:Detta är säkert inte hela bilden och Ola Svensson m.fl. får gärna lägga till rättningar i det jag har skrivit.
:)
Jag kanner inte igen resonemanget fran EN undersokning utan det later som ett scenario som satts ihop av flera undersokningar (jag kan rada upp dem om ni verkligen vill, men det tar ett tag). Om nagon hittar en referens till undersokningen ifraga sa ar jag MYCKET intresserad. Hursomhelst sa ar det en massa sadana har saker som hander i naturen.
En viktig grej: Det har faktiskt visats i ett otaligt antal studier att den dominans hos hanen INTE har med kvalitet att gora och att honan inte foredrar dominanta hanar ur ett genetiskt perspektiv (om han endast ger spermier, inte vard). Om hanen bidrar med vard sa ar det en annan sak. Stor stark best som kor ivag allt ar alltid bra.
Ang. vad man ska satsa pa: Satsa pa en PRAKTHONA! Hanen blir stor till slut iallafall. Kop alltsa en HONA och skaffa hanen senare, om det ar stora bumlingar ni ar ute efter.
Jag vill paminna om Barlows citrinellumstudier om parstabilitet som man bl a kan lasa om i hans bok "The Cichlid Fishes". Anli kan nog sammafatta det hela pa Svenska battre an jag.
