Kalle-Maja
Rent konkret tror jag att vi har en win-winsituation på vår (försvinnande lilla nörd-) marknad om det kunde upprättas en bättre kommunikation mellan skutkund och producentledet. Jag gissar att det går att sälja ett 20-30 dickfeldis på ett år i Stockholm men att det kräver avsevärd exponering men framförallt lagringsstid och bundet kapital. Varför inte börja testa lite nya vägar? Kataloger, webhandel, show rooms...Alla skulle tjäna på det.
Särskilt intresserad är jag av vad Christer eller Gabbi eller andra "producenter" här på forumet har att säga. Se inte mitt inlägg som orättvis kritik, jag blev bara lite förvånad över nuläget hos Simontorp och Akvarieteknik i förhållande till den totala omsättning som ändå är god. Och jag pratar fortfarande bara om vår lilla värld av ciklider, lite tetror, malar och odd balls.
Hejhej.
Jodå, jag läser, men vet inte riktigt vad jag ska svara på.
Vilket "nuläge" talar du om hos grossisterna? Har de för mycket arter, eller för lite arter?
Om jag får tala av egen erfarenhet så är det väl tyvärr ungefär som du beskrev, många gillar en speciell fisk, ta dickfeldin som exempel. De vill gärna se den simma i butiken, men de vill inte köpa den. Kanske har de redan själva en grupp, och är de duktiga akvarister så kommer den leva många år, och kunden behöver inga nya på ett bra tag. Trots detta kan det såklart vara värt att ha dem hemma, men det går mycket mat, vatten, skötsel och plats att hålla en art som säljer 50 st om året.
Det är klart att vi i viss mån försöker förutsäga och tillgodose kundens behov, och när vissa fiskar blir tillgängliga för hobbyn tas de in, även om de är dyra, för att på sikt bli en lika etablerad hobbyfisk som vissa andra. Exempel på detta är tex den vitfenade rosentetran, den rördryggade rosentetran, Puntius denisoni och Nannostomus morthenthaleri.
En del arter tas inte in även om någon kund pratat om den, och det har att göra med artens säljbarhet i övrigt. Kommer det tio fula fiskar som blir en meter mellan ögonen och slår ihjäl varandra om de är i samma akvarium, och kunden som pratat om dem sorterar ut det finaste paret ur de tio, då vill inte jag stå kvar med resten. De finns ingen annan som vill ha dem, och de kommer att försöka slå ihjäl en massa fisk som folk hade velat ha.
Om en kund däremot ber om att få köpa x antal, och kommer och hämtar dem direkt ur grossistkartongen är det inget problem. Det finns de som gör på detta sätt, och det fungerar bra.
I slutändan tror jag det blir så att man har de fiskar inne som man själv gillar. Jag personligen gillar västafrikaner, tetror, barber, rasboror, regnbågsfiskar och i viss mån malar, discus och udda levandefödare. Jag kommer då försöka ha hemma fisk som intresserar mig själv, som jag kan prata för och sälja.
