Micke...och här är en förklaring till varför Matriaclima är rätt och Maylandia fel:
http://www.cichlidae.com/article.php?id=355
Det är en bra artikel. Den visar tydligt varför Konings resonerar som han gör.
Olas liknelse med juridik är inte helt fel.
Det finns en "lagbok" (International Code of Zoological Nomenclature, ICZN eller "Coden") som ger regelverket. Och precis som att det inte är så lätt att läsa lagtexter om man inte är jurist så kan det vara lite svårt att förstå även hur man skall tolka det som står i Coden.
Det som var oklart var om det fanns en diagnos med i beskrivningen av
Maylandia eller inte. En diagnos är i princip att säga att: "det här släktet skiljer sig från andra närstående släkten genom att det ser ut si och så och hos släktningarna ser det ut så och si"
Det misstag Konings gör förtydligar han i en mening:
It can be deducted from the text (and even this is not stated!) that P. williamsi differs from Maylandia by the lack of vertical bars but this is not automatically a character that differentiates Maylandia from the subgenus Pseudotropheus.
Misstaget ligger i uppfattningen att släkten och arter är något som finns. Det gör det troligen inte. Det är abstraktioner som människan gör för att förstå naturen. Om det låter konstigt ska jag ta ett exempel. Arten talgoxe. Det är alla talgoxar som finns, som har funnits och som kommer att finnas. Om man säjer att talgoxen har svart huvud så är det inte sant för det finns minst en albinistisk talgoxe som är vit med röda ögon. Begreppet talgoxe går inte att hantera vetenskapligt eftersom det inte går att definiera. Därför väljer man ut ett exemplar som representerar alla talgoxar, en typ. Hittar man en fågel som liknar talgoxe och som kanske är en annan art så kan man inte jämföra den med alla talgoxar utan man jämför med typen. På samma sätt finns det en typart som representerar varje släkte. Typarten för släktet
Pseudotropheus heter
Chromis williamsi för så hette den när Albert Günther beskrev den första gången 1894. Släktet
Pseudotropheus hittade Charles Tate Regan på 1922 och samtidigt utsåg han
williamsi som typart. När Günther beskrev
Chromis williamsi så hade han bara en enda fisk. Den finns i Natural History Museum i London och har katalognumret BMNH 1893.1.17.6. Den är inte bara holotyp för
Chromis williamsi. Genom att Regan valde Günthers art till typart blev den individen även typexemplar för hela släktet
Pseudotropheus. Den fisken
ÄR Pseudotropheus. Alla andra fiskar som vi kallar Pseudotropheus är
TROLIGEN det.
Därför gör Meyer & Foerster alldeles rätt när de jämför deras nya art "
Pseudotropheus (Maylandia) greshakei" med
Pseudotropheus williamsi stället för att jämföra två släkten som Ad Konings väntar sig.
Konings skall ha all heder av att han verkligen försöker sätta sig in i problemet och bara råkar missa på en enda detalj som taxonomer vet är underförstått. Jag har fått intryck av att när
Metriaclima beskrevs så avfärdades
Maylandia på den enkla grunden att beskrivningen är på franska och dessutom i en akvarietidning. Den struntar vi i.
Om någon orkar så har jag förklarat detta tidigare men med ännu flera ord:
på Zoopet
