Böcker är bäst... ;) Det fanns de som sa att datorn skulle slå ut böckerna, men det har inte hänt. Det är fortfarande enklare att kånka med en bok, och själva känslan när man slår upp pärmarna för att läsa går inte att efterlikna med dator. I en rent ny bok kan man dessutom lägga till DOFTEN från tryckeriet. Oslagbart. Jag läser i perioder, men då kan det bli väldans mycket. Till och från läser jag i lokalen också, men då oftast kring sådant som jag behöver få reda på just då.
Dessutom - ska man lära sig nya saker är böcker bra. Jag köper helt att man inte läser böcker, men läser man t ex i detta forum så finns det en hel del kunskaper som kommer från böcker. Många diskussioner bearbetar detta material, för att säga det enkelt. Jag tror man ska vara glad för de som läser, det är så mycket nytt sprids.
Hilsen,
P
Broder - ja kanske inte helt vanligt tilltal här på forumet, men kände att jag måste ta i...jag delar till fullo din fascination och glädje för böcker...det går liksom inte att få nog. Härhemma saknas ständigt hyllplats (och då lånas det ändå ganska friskt också!)
Har precis avslutat Peter Englunds senaste "Krigets skönhet och sorg" 112 korta kapitel om 1:a världskriget. Helt fantastisk läsning (Han tillhör förståss favoriterna och alla! hans böckerna finns här hos mig!! - inklusive hans doktorsavhandling om adeln!) Böcker luktar gott och allra mest förtjust blir jag när det finns ett bokmärkesband (vad det nu kan kallas) och dessutom bra källhänvisning och fotnötter, register etc. Då kan man ju börja där och nosa nån timme innan själva läsupplevelsen.
Mycket facklitteratur blir det - inte minst om natur, upptäckande och modern historia...men också förståss en hel del skönlitterärt...man kan ju läsa ett par tre böcker parallellt och hoppa lite alltefter dagsform. Just nu deckare av Peter Robinson som gäller, med instick av Finska vinterkriget (och lite akvarietidningar!)!
Jag skulle kunna hålla på länge - för jag tror på allvar att det är viktigt för en kultur och ett samhälle detta med litteratur och böcker - det placerar oss liksom i ett sammanhang och vidgar verkligheten.