Kjell Självklart ingen regel utan undantag - det finns många duktiga småimportörer men rent generellt vill jag nog påstå att storimportörerna har en högre kunskapsnivå och har mindre svinn på sin fisk än småimportörerna. Detta hänger inte bara ihop med att de kan ta emot fisken bättre, utan i minst lika hög grad pga att de köper från de bästa exportörerna (dessa vill inte sälja till småimportörer) samt att de känner till sätten hur man skall få transporten att fungera bättre.
Var går gränsen för stor importör? Antalet arter man importerar eller antalet fiskar per art? Läser en del på diskusforumet och där förefaller som att deras privatimport är största importören av kvalitetsdiskus till Sverige. Riktiga entusiaster vill ju unika fiskar, vilket i princip är synonymt med kvalitet.Med andra ord blir de högintressanta för odlarna som kan få bra pris och slippa ge mängdrabatter.
Köper man in fisk för att sälja vidare så måste man ju se till att pressa inköpspriset och jacka upp utpriset så att man får en vinst man kan leva på. Vilket i andra branscher ofta ger resultatet att tillverkaren måste pressa sina kostander och använda billigare, verktyg, mindre folk, billigare råmaterial, flytt till låglöneländer, barnarbete slaveri... Varför skulle odlarna vara annorlunda än producenter av T-shirts och mattor?
Skeptisk till att profit-gross ger höjd kvalitet, möjligen kan jag gå med på att det leder till en acceptabel lägsta nivå. Skulle de ta in för dålig fisk är det ju som du säger att de förlorar ekonomi dels pga hög dödlighet, men kanske även i slutänden på mindre nöjda kunder som slutar köpa deras fisk.
