Ola En fördel med jakt som inte tagits upp är att acceptansen bland jägare kommer att öka om de får göra ett uttag av stammen. Läs detta t ex "Det var en jaktupplevelse utöver det vanliga" http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.282178-marcus-fallde-vargen-men-det-behovdes-tre-skott Jag tror nog att en och annan i hans jaktlag som själva hoppas få fälla en varg skulle åtminstone på sikt tycka att det vore synd om det aldrig mer skulle kunna jagas varg i Sverige pga att de utrotats. Att låta stammen långsamt öka samtidigt som acceptansen via jakt ökar har funkat på andra ställen i världen. Även om det oftast handlar om så kallade U-länder är faktiskt argumenten mot rovdjur och rovdjursproblematiken förvånansvärt likartade och "use it or loose it" har visat sig vara en av de mer effektiva metoderna för att bevara.
Det där är en modell jag tror på. Då får även lokalbefolkningen "nytta" av vargen, och acceptansen ökar. Jakt fyller en mängd behov för olika folk, och jag tror inte att det är så "antingen-eller" som Mikael spaltar upp tidigare. Jakt är för många ett nöje, en hobby samt har ekonomisk betydelse - samtidigt. Man kan tycka vad man vill om detta, men det funkar så. Rätt skött så leder jakten också till en bra stam. Långt de flesta jägare är ansvarsfulla folk och inte alls "blodtörstiga bestar" som bara vill döda. Långt de flesta skriver under på att man aldrig ångrar det skott man inte sköt (dålig skottvinkel, dålig sikt, dåligt kulfång etc).
Sedan kan man göra som en gubbe i jaktlaget gjorde under min uppväxt. Han ville visst det vara med på älgjakten för att få en andel av köttet, men skjuta gillade han inte alls. Han "beväpnade" sig med kamera och kaffekask i stället. Alla visste om hur han funkade, så självklart fick han de sämsta passen - men kom hem med fina foton och en bra naturupplevelse. Bössan laddades aldrig, men kom med för "syns skull"... ;) ...ryktet gick att han inte ens hade ammunition med sig, vilket kanske var klokt med tanke på kaffekasken.
Att jägare generellt inte skulle ta hand om sina hundar ser jag som rent trams. Deras hundar sköts för det mesta om perfekt och får dessutom utlopp för sin naturliga jaktinstikt i flock (dvs med jägaren). Har man någon gång sett en hund när jägaren tar fram bössan, då har man sett en lycklig hund!! Jag har aldrig haft egen hund, men är uppväxt med hundar kring mig (flertalet jakthundar). Har sett många glada hundar också, men den glädje de visar när de ska ut på jakt slår _allt_. Självklart finns det rötägg bland jägarna också, men jag undrar om det inte är färre än bland andra hundägare. Naturligtvis måste jägaren ta ansvar för hunden och avbryta jakten innan hunden är slut, för hur tränad den än är så kör den tills den stupar, om den tillåts. Hunden tycker helt enkelt att jakt är kul!!
Hilsen,
/P - med vapen och jägarexamen, men utan att någonsin skjutit något.
