Arowanan har ju som sagt varit en favvo länge men ett kar med bara en arowana i är inte jätte roligt. Därför har jag börjat leta efter lite kamrater till den som inte blir mat.
Så efter att tittat på lite allt möjligt så börjar jag falla tillbaka mot ciklider igen, de är ju bara för härligt med lite bråk och tjafs mellan fiskarna. :)
Släktet jag tittat på är Cichla och då framför allt Cichla orinocensis och Cichla kelberi . En grupp på kanske 5st hade varit riktigt roligt, stora hungriga och ciklidiga. Ska tydligen vara rätt snälla mot andra fiskar, som de inte kan äte då, men tjivas i gruppen precis som ciklider ska vara.
akvarieteknik har en hel del cichlor hemma så blir kanske att beställa några.
citerar en text som en som kallar sig "Ettfettbranamn" skrev som beskriver dessa på ett roligt sätt
Ettfettbranamn
detta är en tolkning, inte fakta.
Inledning:
När du köper cichla är det första du ska tänka på att du köper en ciklid, men bara för det ska du inte tro att du köpt en ciklid. Det du gjort är att du köpt muskler som driver en mun. En väldigt stor mun. det är vad alla cichla har gemensamt.
Det finns väldigt många arter av cichla, de hybridiserar i det vilda, bor på otillgängliga ställen, finns i massvis med färger/teckningar pga bifloder etc vilket gör det omöjligt att säga hur många. Alla kommer från sydamerika och ska därför ha temperatur och vatten därefter även om de finns i Florida och på många andra ställen där vattnet tillåter. De är Amazonas svar på vår Abborre, de är en mycket uppskattad sportfisk. De jagar allt som är mindre än dem själva och är duktiga på det.
De drag de delar med övriga ciklider är att de är föds i kullar om cirka 1000 miljoner, alla utom 3 går åt, de börjar fladdra med gälarna för att hota, måste testa alla fiskar som kommer ner i karet. De kar som de inte delar med cikliderna är att de faktiskt är tillräckligt häftiga för att man inte ska tröttna på dem och vilja nacka dem. De är som unga, dumma hundar i karet, dummast, först och starkast vinner.
Barnuppfostran:
småcichlor är väldigt sköra varelser (vilket uppvägs av att de är odödliga som stora) och vill ha massvis med mat 3-4ggr per dag, relativt varmt vatten och lider av svår hybris, dvs, de sväljer ofta ihjäl sig. låt dem ha lite utrymme, inte för att de nödvändigtvis behöver det utan på grund av sättet du bör mata småcichlor. Det är knepigare att hålla stabila värden i ett litet kar. De dubblar sin storlek varje månad första tiden tills de når typ 15, efter det går det bara makalöst fort upp till 25 där de börjar växa jättefort upp till 35 Efter det är det som vilken monsterfisk som helst.
Tankmates:
Här har vi extremfall av "passar med allt de inte får in i munnen". De är inte aggressiva alls på samma sätt som många monsterfiskar men däremot är de verkligen som en flock hundar. De slåss med varandra för skojs skull och har skoj när de slåss men det är ovanligt med seriösa skador. Jag rekommendar en GRUPP cichla, dvs inte 3 eller 4. De figurerar i alla sorters kar, allt från p-bass/rtc/channa/clownkniv till p-bass/svindyra rockor/svindyra dats/tigrinus
De är en perfekt mellan-nivåfisk för dig som vill ha färg och fart i karet. Om dats är en salongsberusad kvinnlig modell i en Porche Speedster 56a är P-bass en Volvo 240 med V8 och flames och en aprak norrlänning bakom ratten, Du kan ha jävligt kul med bägge men det är en fråga om vad du föredrar.
Storlek/kar/matning:
Alla p-bass blir stora, och är ännu större än de är pga sin hundighet, så fort det finns mat i närheten börjar alla vifta på svansen och sen är du genomblöt. En fisk på 45cm och 2kg som består av muskler, entusiasm och mun kan komma upp i häpnadsväckande hastigheter på ingen sträcka alls. För att verkligen hålla en grupp av de mindre arterna rekommenderar jag minst 200x80x60 dvs standard 960 och det är riktigt i underkant. De äter ALLT, men föredrar av någon anledning ofta att maten inte nuddat botten vilket är en välsignelse för allt annat i karet.
