MH + Växter

defdac

CRI/RA är en uppskattning av hur lika färger blir när de betraktas i lampans sken jämfört med i dagsljus. Det är visserligen sant att vissa färger kommer att bli mer mättade än vad de varit i dagsljus, men det är åtminstone rätt färg.

Rätt "upplevelse" av färg kanske är mer rätt.

Visst, men kan en 10K lampa samtidigt ha grön- eller lilaskär-stick OCH hög CRI/RA?

Nej man kollar hur likt ljuset är antingen en black body (för K under 5000) eller dagsljus D65.

Ljustemperaturen är vad jag förstår ett "viktat medel" av spektrumet, dvs vilken svartkroppstemperatur är det mest likt när man tittar på arean under spektrumkurvan, medan CRI/RA är ett mått på hur nära svartkroppsstrålningens spektrum lampans ljus ligger subjektivt skattat med mänskliga ögon. Har jag missförstått?

Det är några steg för att beräkna CRI, men du har i princip rätt:
http://en.wikipedia.org/wiki/Color_rendering_index

Jag tror få akvarier är två meter djupa, men jag garanterar att du på bara två meters djup har klart märkbar spektrumförskjutning även i mycket klart havsvatten, dvs vill man imitera ljus på två meters djup får man välja lampor med proportionellt mer blått och mindre rött.

Helt överrens. 2 meters akvarier är förhållandevis ovanliga.

(För du pratar inte om "avtar med kvadraten på avståndet" här va? Det stämmer definitivt inte i akvarier.)

Jo det pratar jag om, bara det att man sätter in specifik attenuationskoefficent för varje diskret nanometer man itererar över. Se figur 3 i följande artikel för några "attenuations-spektrum":
http://www.advancedaquarist.com/2005/8/aafeature

Rött straffas hårt jämfört med blått och det går väldigt snabbt att få en markant blåare färg. Men ser man markant blåare färger på bilder man tar vid bottnen av akvariet jämfört med högre upp? Nope.

Kanske om akvariet var djupare än 2 meter.

PUR, däremot, är inte ett mått jag egentligen bryr mig om, eftersom det är mycket oklart för mig hur PUR inverkar på estetiskt intryck; mitt intryck är att bara total ljusnivå är hög så är PUR tillräcklig.

Det förstår jag, det är typ ingen som förstår sig på min kalkylator ändå :I och ingen i Sverige har gett mig cred för den trots att den är in linje med de mest avancerade artiklarna på nätet om akvarieljus.

Inte en enda akvarieförening som bett mig föreläsa om det heller, speciellt inte väster ut =)

Rickard

Rätt "upplevelse" av färg kanske är mer rätt.

Nej man kollar hur likt ljuset är antingen en black body (för K under 5000) eller dagsljus D65.

Det är några steg för att beräkna CRI, men du har i princip rätt:
http://en.wikipedia.org/wiki/Color_rendering_index

Helt överrens. 2 meters akvarier är förhållandevis ovanliga.

Jo det pratar jag om, bara det att man sätter in specifik attenuationskoefficent för varje diskret nanometer man itererar över. Se figur 3 i följande artikel för några "attenuations-spektrum":
http://www.advancedaquarist.com/2005/8/aafeature

Rött straffas hårt jämfört med blått och det går väldigt snabbt att få en markant blåare färg. Men ser man markant blåare färger på bilder man tar vid bottnen av akvariet jämfört med högre upp? Nope.

Kanske om akvariet var djupare än 2 meter.

Det förstår jag, det är typ ingen som förstår sig på min kalkylator ändå :I och ingen i Sverige har gett mig cred för den trots att den är in linje med de mest avancerade artiklarna på nätet om akvarieljus.

Inte en enda akvarieförening som bett mig föreläsa om det heller, speciellt inte väster ut =)

Ursäkta men finns det ett bättre sätt att förklara FÖR JAG FATTAR NOLL........

Mike_Noren

Rött straffas hårt jämfört med blått och det går väldigt snabbt att få en markant blåare färg. Men ser man markant blåare färger på bilder man tar vid bottnen av akvariet jämfört med högre upp? Nope.

Aha. OK, nej, det är ingen märkbar skillnad mellan de övre delarna av ett akvarium och de nedre, utom möjligen i stora publika akvarier.

Huvudanledningen är att akvarier är för låga, men också just att "ljusets intensitet avtar med kvadraten på avståndet" inte stämmer i akvarier, eftersom akvariets glas och botten reflekterar tillbaka mycket av ljuset. Det påverkar i första hand intensiteten, men torde även påverka förskjutningen av spektrum.

Det förstår jag, det är typ ingen som förstår sig på min kalkylator ändå :I och ingen i Sverige har gett mig cred för den trots att den är in linje med de mest avancerade artiklarna på nätet om akvarieljus.

Fast min invändning är lite en annan. Jag ifrågasätter inte hur man beräknar PUR, utan jag undrar om PUR spelar någon roll. Om man har ett akvarium som för blotta ögat ser vackert & välbelyst ut, finns det då någonsin någon anledning att tro att växterna är ljusbegränsade?

defdac

Det blev lite rörigt för tråden kom att handla om så vitt skiljda saker som att gro växter, få fiskar snygga och lyckas bra med fotografering.

Om jag inte misstörstår din första fråga är vad du bör kombinera dom där 14000K-lamporna med för att för att få växterna att trivas optimalt.

Det är en enkel fråga från växternas synpunkt sett. Aquarelle, Aquastar, Triton, PowerGlo eller något annat högkelvin trifosforrör. Dessa har sk hög "PUR-effektivitet" vilket i klarspråk betyder att dom får fotosyntesen att jobba stenhårt och när fotosyntesen jobbar stenhårt så växer det stenhårt.

Men sedan ska man vikta in den astetiska espekten och då finns det lite olika strategier olika akvarister kör med. Du verkar vara inne på att du vill få fram en specifik färg (rött) för att dina 14000 K lampor är blåa. Isåfall ska du skaffa GroLux-T5:or.

En annan strategi är vad Mike_Noren pratar om: Att få en så naturtrogen färgåtergivning som möjligt för att få det så verklighetstroget som möjligt. Isåfall väljer du en 6500K lampa eller kanske tom ännu varmare färgton för att mjuka upp allt blå ljus du kommer få från 14000K-lampan.

Jag själv kör just nu 10K Aquarelle kombinerat med ett 6K Deltec, det blir ganska "vitt" och "naturtroget" ljus, men då kommer vi till nästa aspekt:

Fotografering. Här vill man ha en homogen färg över hela akvariet (vilket man inte får med olika lampor) och man vill undvika stik av olika färger eftersom det blir oerhört svårt att få en vettig färgåtergivning i bilderna.

Här kan man gå två vägar som grundar sig i samma princip: Man väljer en och samma lampa överallt med exakt samma färgåtergivning. Då är det lätt att trimma in vitbalansen när man "framkallar" sina digitalbilder i datorn. Vill man gå ett steg längre så väljer man lampor som har kontinuerligt spektra, dvs i princip vanliga halogen/glödlampor, men kan då dock få problem med upplösningen i det blå området eftersom dessa lampor har väldigt lite blått i sig. Fördelen är att spektrat inte innehåller några spikar och det blir inga stick. Vitbalanskorrigeringen brukar bli enkel och man får ett väldigt "äkta" resultat.
Nästa steg är att skaffa proffsblixtar och softboxar osv..

defdac

Om man har ett akvarium som för blotta ögat ser vackert & välbelyst ut, finns det då någonsin någon anledning att tro att växterna är ljusbegränsade?

Helt klart och det är därför ett av de vanligaste problemen folk ber om att få hjälp med är att välja rätt "watt per liter" eller något annat grovt mått för att få sina växter att trivas.

I USA skjuter man över målet och kör så fruktansvärt mycket ljus att man får algodlingar, I Sverige utgår man från en helrutten akvariebelysning som följer med sitt kitt-akvarium och får knappt de enklaste växterna att trivas - trots att det ser välbelyst ut.

Det är lite svårt att ge någon känsla för ljusstyrka i ett forum via textbeskrivningar.

Har man svårt att fånga fiskar med sin digitalkamera utan blixt har man sannolikt för lite ljus för att växterna ska trivas. Det är ett ganska grovt mått.

Ett annat grovt mått är att kolla om man har problem att exponera en helbild av akvariet utan att bränna/fräta ut topparna på växterna/inredning samtidigt som bottnen blir för mörk. Då har man också sannolikt för lite ljus för växterna.

Nästa mått växtakvarister med CO2-anläggning ofta går på är hur mycket syrebubblor som utvecklas under växternas blad. Är det "dödstyst" nere på bottnen medans det är champange uppe vid ytan är det för lite ljus.

osv osv..

Rickard

Helt klart och det är därför ett av de vanligaste problemen folk ber om att få hjälp med är att välja rätt "watt per liter" eller något annat grovt mått för att få sina växter att trivas.

I USA skjuter man över målet och kör så fruktansvärt mycket ljus att man får algodlingar, I Sverige utgår man från en helrutten akvariebelysning som följer med sitt kitt-akvarium och får knappt de enklaste växterna att trivas - trots att det ser välbelyst ut.

Det är lite svårt att ge någon känsla för ljusstyrka i ett forum via textbeskrivningar.

Har man svårt att fånga fiskar med sin digitalkamera utan blixt har man sannolikt för lite ljus för att växterna ska trivas. Det är ett ganska grovt mått.

Ett annat grovt mått är att kolla om man har problem att exponera en helbild av akvariet utan att bränna/fräta ut topparna på växterna/inredning samtidigt som bottnen blir för mörk. Då har man också sannolikt för lite ljus för växterna.

Nästa mått växtakvarister med CO2-anläggning ofta går på är hur mycket syrebubblor som utvecklas under växternas blad. Är det "dödstyst" nere på bottnen medans det är champange uppe vid ytan är det för lite ljus.

osv osv..

Men ljukraven för växterna måste väl tillgodoses med 3 st 150W MH eller?

defdac

Helt klart. Det är i linje med de hightechväxtburkar som t ex Oliver Knott kör. CO2 och PMDD ett krav. Gärna vattenbyte och gödningsregim enligt Estimative Index för att garantera näringsnivåer.

Slänger du på extra T5 belysning ovanpå MH:na bör du bara göra det en kort boost i mitten av belysningstiden.

Rickard

Helt klart. Det är i linje med de hightechväxtburkar som t ex Oliver Knott kör. CO2 och PMDD ett krav. Gärna vattenbyte och gödningsregim enligt Estimative Index för att garantera näringsnivåer.

Slänger du på extra T5 belysning ovanpå MH:na bör du bara göra det en kort boost i mitten av belysningstiden.

Jag skall styra Ph:t med co2 samt naturligtvis använda gödning. Det som jag undrar lite över är bottensubstratet som jag igentligen vill ta från ett grustag (material under 65µm borta) p.g.a. naturligt utseende men det blir kanske för dåligt näringsinnehåll för växterna eller?

Rickard

Helt klart. Det är i linje med de hightechväxtburkar som t ex Oliver Knott kör. CO2 och PMDD ett krav. Gärna vattenbyte och gödningsregim enligt Estimative Index för att garantera näringsnivåer.

Slänger du på extra T5 belysning ovanpå MH:na bör du bara göra det en kort boost i mitten av belysningstiden.

Vad är PMDD?

defdac

Det som jag undrar lite över är bottensubstratet som jag igentligen vill ta från ett grustag (material under 65µm borta) p.g.a. naturligt utseende men det blir kanske för dåligt näringsinnehåll för växterna eller?

Jag tycker absolut du ska ta det gruset och sedan blandar du det med torkad blomjord. Man "torkar" den för att få bort ammonium som är den största algboven tillsammans med syresänkande bakterier i överblivet slam i botten och filter.

Man blandar 1 del jord och 2 delar sand till en jämn blandning och fyller upp med vatten och väntar tills all överbliven jord dalat ner (sedimenterat) på bottnen, sedan slamsuger man bort det.

Denna blandning har Tom Barr på barrreport.com visat vara minst lika bra och vissa fall bättre än lyxsubstratet av Takashi Amano "ADA soil". Visserligen för en enda växt, men testen är väl genomförda och redovisas i hans senaste rapport.

PMDD är hemmagjord gödning. Man köper jordbrukskomponenter och blandar en gödning själv som inte innehåller ammonium. Andra fördelar är att man kan variera kväve/fosfor-förhållande till eget gillande och öka järn/mikrohalt för sig om växterna får bleka nya skott osv...

Det är en massa entusiaster som säljer PMDD privat och som har satt upp webbshoppar för ändamålet.

Rickard

Jag tycker absolut du ska ta det gruset och sedan blandar du det med torkad blomjord. Man "torkar" den för att få bort ammonium som är den största algboven tillsammans med syresänkande bakterier i överblivet slam i botten och filter.

Man blandar 1 del jord och 2 delar sand till en jämn blandning och fyller upp med vatten och väntar tills all överbliven jord dalat ner (sedimenterat) på bottnen, sedan slamsuger man bort det.

Denna blandning har Tom Barr på barrreport.com visat vara minst lika bra och vissa fall bättre än lyxsubstratet av Takashi Amano "ADA soil". Visserligen för en enda växt, men testen är väl genomförda och redovisas i hans senaste rapport.

PMDD är hemmagjord gödning. Man köper jordbrukskomponenter och blandar en gödning själv som inte innehåller ammonium. Andra fördelar är att man kan variera kväve/fosfor-förhållande till eget gillande och öka järn/mikrohalt för sig om växterna får bleka nya skott osv...

Det är en massa entusiaster som säljer PMDD privat och som har satt upp webbshoppar för ändamålet.

Jag har köpt en värmekabel ( Rena 100W 15m) och jag letar nu efter bottensubstrat. Jag hade tänkt använda lera i botten. När man kollar så har några använt blålera, keramiklera mm, sedan finns det färdiga substrat att använda. Är det någon skillnad att använda det ena eller andra? Sedan över detta lager tänkte jag använda din blandning.

defdac

Jag har köpt en värmekabel ( Rena 100W 15m) och jag letar nu efter bottensubstrat. Jag hade tänkt använda lera i botten. När man kollar så har några använt blålera, keramiklera mm, sedan finns det färdiga substrat att använda. Är det någon skillnad att använda det ena eller andra? Sedan över detta lager tänkte jag använda din blandning.

Jag måste absolut avråda från att blanda jord/torv med lera. Det blir för potenta reduktionsförlopp. Senast jag såg någon göra detta, dessutom extremt försiktigt med pyttelite lera, resulterade det i att bottnen gjordes om ganska omgående.

Den bästa och enklaste bottnen du kan göra att blanda 1 del jord med 2 delar sand, och skippa allt annat. Bottenvärmen kommer inte göra något annat än märkas på din elräkning.

Ska man köra lera så gör man det ensamt utan organiskt material. Jag själv kör ett mycket tunt lager kattsand. Det grumlar lite när man rotar upp växter men eftersom jag var försiktig med doseringen så är det inte jättefarligt.

Rickard

Jag måste absolut avråda från att blanda jord/torv med lera. Det blir för potenta reduktionsförlopp. Senast jag såg någon göra detta, dessutom extremt försiktigt med pyttelite lera, resulterade det i att bottnen gjordes om ganska omgående.

Den bästa och enklaste bottnen du kan göra att blanda 1 del jord med 2 delar sand, och skippa allt annat. Bottenvärmen kommer inte göra något annat än märkas på din elräkning.

Ska man köra lera så gör man det ensamt utan organiskt material. Jag själv kör ett mycket tunt lager kattsand. Det grumlar lite när man rotar upp växter men eftersom jag var försiktig med doseringen så är det inte jättefarligt.

Men får man inte bättre utväcklade rötter p.g.a. leran? Varför skall man inte blanda lera o organiskt?

Andledningen till att jag valde bottenvärme är minskning av sumpgas efterson man får en liten rörelse med värmen i bottenlagert dessutom blir det ngt bättre miljö för nyttiga bakterier. Rätta mig om jag har fel.

defdac

Men får man inte bättre utväcklade rötter p.g.a. leran?

Nej, och även om det var så så är ju isåfall det bortkastad energi. Du vill att växten ska utveckla stort bladverk, inte gigantiskt rotsystem.

För undervattensväxter är rötterna mest förankring och energiskafferi eftersom det är mycket snabbare och enklare att ta upp näringen med bladen där näringen faktiskt behövs. Det är därför en heltäckande vattengödning typ PMDD är så extremt mycekt effektivare än att tvinga växterna bilda stora rotsystem i jakten på näring.

Därifrån kommer sannolikt myten om att växter måste ha flera veckor på sig innan man börjar göda. Innan det fanns en helhetsvattengödning så var ju växterna tvungna att sprida ut sitt rotsystem och bidla rothår och utöver det bilda en lämplig mikroatmosfär runt rötterna där mineraliseringen funkar bra. Men det är som sagt onödigt med en bra vattengödning.

Varför skall man inte blanda lera o organiskt?

Kombinationen lera och organsikt nedbrytbart material blir för "reaktivt". Bakterierna går bärsärkargång av den alltför härliga blandningen vilket i sin tur skapar syrebrist när bakterieutvecklingen blir för stor.

All mineraliserad näring som bakterierna skapar diffunderar upp i vattnet och skapar algodling, ofta massiv trådalgsodling. Alger ser syredippen som ett tecken på att det inte finns någon fotosyntetiserande konkurrens.

Med andra ord blir det en härlig gödningsbomb.

Andledningen till att jag valde bottenvärme är minskning av sumpgas efterson man får en liten rörelse med värmen i bottenlagert dessutom blir det ngt bättre miljö för nyttiga bakterier. Rätta mig om jag har fel.

Om bakterier gillar värmen så förökar dom sig mer och det är ju dom som skapar syrebristen...

Normalt sett så ser man dock aldrig effekten av bottenvärme. Du kan ju testa att lägga kabeln enbart över halva delen av akvariet så blir du snabbt övertygad.

Jag hade en massa lyrsörsballaster monterade under mitt förra växtakvarium, och dom värmde rejält. Stoppade man ner fingrarna i den deln av akvariet så var det samma temperatur som vattnet, medans det var kallare i andra delen av akvariet.

Det växte precis lika bra på båda sidorna.

defdac

Myten om att värmekablar skulle vara effektiva kommer sannolikt från tiden innan man hade helhetstäckande vattengödningar. Om det är så att värmekabeln skapar en rörelse uppåt, eller åtminstone får mineraliseringsbakterier gladare - så kommer kabeln innebära mer näring i vattnet(!) och eftersom det inte fanns helhetstäckande näringar på den tiden så innebar det att växten fick mer tillgång till näring där den faktiskt gjorde nytta och inte var beroende av rotsystem. Dvs vid bladen i vattnet.

Rickard

Den bästa och enklaste bottnen du kan göra att blanda 1 del jord med 2 delar sand, och skippa allt annat. Bottenvärmen kommer inte göra något annat än märkas på din elräkning.

Hur tjockt lager brukar du använda?

defdac

Runt 2-3 cm längst fram och upp till en decimeter där bak. Det blir bättre perspektivkänsla då.

Ola-Svensson

Det är därför en heltäckande vattengödning typ PMDD är så extremt mycekt effektivare än att tvinga växterna bilda stora rotsystem i jakten på näring.

Men om man är rabiat motståndare till att tillsätta näring då? :)

Näring ger ju bara en massa jobb i form av överproduktion av växtbiomassa.

defdac

Då funkar faktiskt samma botten riktigt bra också eftersom den kommer mineralisera överbliven fiskmat och fiskskit, men man behöver lugna sig en gnutta med vattenbyten och vara lite mer tålmodig med tillväxt.

Det är en utvecklad mer lättskött variant av Diana Walstads jordbotten (3 cm jord toppat med 3 cm grus).

Mike_Noren

Kombinationen lera och organsikt nedbrytbart material blir för "reaktivt". Bakterierna går bärsärkargång av den alltför härliga blandningen vilket i sin tur skapar syrebrist när bakterieutvecklingen blir för stor.
---
Med andra ord blir det en härlig gödningsbomb.

Se där - en förklaring till varför mitt 30-liters Walstad projekt har lett till ett kar med 5-10 arter alger som växer bra, och ett gäng växter som får bristsymptom och långsamt dör av. Jag som trodde jag följde reglerna till punkt och pricka.

Det är lite off-topic, men jag har spekulerat i att ett användningsområde för jordvärme är i deep sand beds i saltvattenskar. Där skulle nog långsam konvektion och höjd temperatur kunna göra nytta.

« Föregående sida Nästa sida »