Igår kväll när jag skulle lägga mig så rotade jag lite i högen med gamla ciklidblad (läser bara Bibeln och ciklidbladet :) så hittade jag nr 5 från 1995 om en resa i Tanganyikasjön.
Där beskrivs på sid 10 det att på en sträcka av 15 km så levde N. daffodil endast på 500 meter. Inget i texten tyder på att det var ett avgränsat rev, utan det verkar som det var klippkust hela vägen.
Daffodilen är ju ingen algätare som tropheus, alltså kan vi inte förklara den lilla utbredningen med födotillgången. Skyll nu inte heller inte detta på mina vänner Frontosorna!
Pulcher och brichardi hör nog till samma art så daffodil är en avgränsad färgmorf. Men rent generellt så rör sig firrar i Tanganyikasjön, särskilt vuxna, inte så mycket. Det har gjorts genetiska studier på just pulcherkomplexet och unga honor rör sig i princip bara mellan stenrösen inom samma "stenröseområde" medan hanar kan flytta sig mellan stenröseområden. Däremot flyttar de inte mellan olika större områden med stenrösen. Orsaken till den begränsade rörligheten hos pulcherkomplexet har nog med att göra att det är så svårt att etablera en ny grupp inom "kollonin".
Sedan skyllde jag inte på frontosan utan det viktigaste i svaret var att de inte passerar sanden då det inte är deras "grej" och att risken att de skulle förolyckas dessutom troligen är rätt stor.
Eftersom du fortsätter med samma fråga men inte är nöjd med svaret så undrar jag varför?